Var Kristian Tyrann korsfarare?

Stämmer det att Kristian II:s krig mot Sverige, som resulterade i maktövertagandet och Stockholms blodbad 1520, kan likställas med ett heligt krig, det vill säga ett korståg, mot kättare? Det var ju i egenskap av ”uppenbara kättare” många svenska stormän dömdes till döden inför blodbadet.

Att kalla Kristian II för korsfarare är att ta i, eftersom varken denna eller liknande termer brukades om honom, men det ligger onekligen något i frågan. I Olaus Petris svenska krönika läser vi att en ”romersk rättegång” om sommaren 1519 hölls mot den svenska riksledningen under Sten Sture den yngre. Påven Leo X hade överlåtit åt ärkebiskop Birger i Lund och biskop Lage i Roskilde att efter kanoniskrättsligt förfarande bannlysa den svenske riksföreståndaren och hans anhängare. De hade också tillerkänts rätten att sätta hela Sverige i interdikt som straff för att herr Sten år 1517 hade avsatt sin fiende Gustav Trolle från Uppsala ärkebiskopsstol och förstört hans borg Almare-Stäket. Olaus Petri tillägger: ”The Suenske achtadhe sådana ban och interdict intet.”

Mot denna bakgrund hade Kristian II, om han så önskade, fullgoda teologiska skäl till att bekriga svenskarna. För kungen rörde det sig snarare om krass realpolitik och maktlystnad än om en vilja att bestraffa det svenska riksrådets övergrepp mot Gustav Trolle, men den ärkebiskopliga domen från Lund kom väl till pass när det blev tid att göra upp räkningen med de svenska fiender som fått amnesti under kriget. Löften givna till ”uppenbara kättare” behövde inte hållas.