Allt smör i Småland

En frågeställare har hört uttrycket ”allt smör i Småland” och spårat det till att smör fordom var landskapets stora exportprodukt (låt vara att själva ordstävet har betydligt mer att göra med det faktum att smör och Småland båda börjar på sm-). Uppenbarligen började smörproduktionen blomstra på allvar under senmedeltiden för att sedan vara en av landets stora stapelvaror. Men varför kom det stora uppsvinget just på 1300- och 1400-talen?

Utvecklingen var ett resultat av två sammanlänkande faktorer: dels digerdöden, dels den kapitalistiska utvecklingen av en alltmer specialiserad varuproduktion på gårdarna. Kombinationen var inget specifikt nordiskt fenomen. I stora delar av Europa skedde en liknande utveckling i riktning mot specialisering och marknadsanpassning. När de ekonomiska förutsättningarna förändrades i grunden – vilket skedde när mängder av gårdar ödelades av pestepidemierna – valde mången jordägare att producera nya grödor, eller rentav ersätta jordbruket med uppfödning av får eller kor. I Sydeuropa var det vanligt att stora vinodlingar etablerades i regioner som tidigare präglats av spannmålsproduktion. I England och på Pyreneiska halvön blev fåraveln alltmer betydelsefull.

I Norden bredde boskapsskötseln ut sig på åkerbrukets bekostnad. Övergivna åkrar omvandlades till ängar och betesmarker eftersom det inte fanns arbetskraft till att plöja, så och skörda. Slåttern blev ekonomiskt viktigare för den samlade hushållsekonomin. Förändringen medförde även en teknisk anpassning till de nya tiderna, till exempel bättre liar med långa orv, som gjorde det möjligt att ta mer hö. Det är ingen slump att boskapsherdens arbete, som tidigare varit en utpräglat manlig syssla, nu även spred sig till kvinnor och barn. Hela familjens arbetskraft måste tas i bruk i det extensiva lantbruket. På 1500-talet och 1600-talet skulle denna utveckling i stora delar av Sverige resultera i en ny typ av herdekultur med vallpojkar.

En indirekt följd av uppsvinget för boskapsskötsel var att betydligt mer smör än tidigare producerades på de svenska gårdarna. På kyrkmålningar från 1400-talet är smörkärningen ett återkommande motiv. Vissa gårdar var mer lyckosamma än andra, vilket ledde till misstankar om att allt inte stod rätt till. I bildsviter, till exempel i Söderby-Karls kyrka i Uppland, skildras hur ett magiskt väsen, en så kallad bjäre eller bjära, stjäl mjölk genom att dia grannens kor och sedan spyr upp vätskan i ett gräddsättningskärl. Med hjälp av demoner kärnar därefter bondhustrun smör och formar en stor smörtopp.

Utvecklingen ledde till att smör under 1300-talets andra hälft blev den viktigaste svenska exportprodukten vid sidan av järn och koppar. I Småland och Västergötland, där produktionen var särskilt framträdande, tog kungar och frälse ut skatt och jordränta i form av smör. I nästa skede såldes smöret till tyska handelsmän som exporterade det till städerna vid Östersjöns sydkust.