Dick Harrison
Dagens fråga handlar om den östgötska borgruinen Stegeborg, belägen på en holme vid Slätbaken. Den var framträdande i svensk politik i början av 1300-talet och förefaller ofta ha varit kungligt residens. Hur skall man uppfatta platsen? Var det i första hand en militär anläggning, eller rörde det sig snarare om ett regelrätt palats, som i fallet med Vadstena och Alsnö?
Ända sedan järnåldern var holmen vid Slätbaken förknippad med försvar. Hundratals pålar, daterade till tiden mellan 700 och 1000, har varit nedslagna runt holmen och tvärsöver farleden i norr. Med en öbefästning blev leden in mot Söderköping och det östgötska kärnlandet ännu svårare att nå för en anfallande fiende. Stegeborg nämns första gången år 1307, i samband med ett fredsfördrag mellan kung Birger och hans bröder. Då fanns ett kvadratiskt torn på holmen, förmodligen anlagt under andra hälften av föregående sekel. Betydande rester av tornet finns kvar än idag, i ruinens sydöstra hörn. Varje sida är 8,5 meter lång. Det två meter tjocka murverket består nedtill av murad gråsten, upptill av tegel. Idag är tornet tio meter högt och har två våningar, men antagligen fanns det ytterligare två under medeltiden. Vi vet nämligen att Gustav Vasa beordrade en rejäl tornsänkning år 1545.
Övriga delar av den nuvarande ruinen, inklusive ringmuren och det höga rundtornet i väster, är betydligt yngre. Stora tillbyggnader gjordes av Ivar Axelsson (Tott) på 1470- och 1480-talen, liksom under Vasatiden, då Stegeborg omvandlades till ett ståtligt fyrlängat renässansslott. Men det är högst troligt att 1307 års Stegeborg omfattade mer än bara tornet. Alla medeltida herremän måste ha insett fördelarna med att utnyttja holmens högsta punkt, en berghäll i väster, som dels var lättast att försvara, dels förfogade över ett meterdjupt vattenhål, förmodligen länkat till en källåder. Kvadrattornet ligger en bra bit från denna berghäll, vilket gör det lockande att spekulera om ytterligare befästningar.
Ett problem med Stegeborg var holmens storlek och bergiga karaktär. Eftersom det var gott om fast mark kring själva tornet lär fienden inte ha besvärats av det omgivande vattnet i Slätbaken. Det var inte svårt att belägra Stegeborg. Följaktligen måste anläggningen under äldre medeltid ha varit besvärlig att försvara om inte borgherren förfogade över många soldater och stora förnödenheter. Allt detta förändrades under andra hälften av 1400-talet, då ringmuren byggdes och eldvapen kom i mer allmänt bruk: då blev Stegeborg utan tvivel en stark befästning.
Kung Birger Magnusson var mycket förtjust i Stegeborg, och mellan åren 1310 och 1318 fungerade borgen mycket riktigt som hans huvudresidens. Stegeborg lär alltså ha varit bekvämt. Men skall borgen vid denna tid snarast uppfattas som en kunglig maktmanifestation och en representativ palatsanläggning än som ett militärt fäste? Det faktum att man använt det dyra materialet tegel till tornet tyder på detta.
Men nej: teglet och bostadsfunktionen kan inte dölja att Stegeborg bevisligen hade militär betydelse redan i början av 1300-talet. Det var till Stegeborg kung Birger begav sig efter Nyköpings gästabud 1318. Detta ledde till att borgen belägrades, bevittnade hårda strider och slutligen intogs på grund av att de instängda soldaterna saknade förnödenheter. Därefter lades borgen i ruiner och återuppbyggdes först mot 1300-talets slut.