Dick Harrison
Häromdagen fick jag några läsarfrågor om vinodlingens ålder. Stämmer det att de äldsta vinerna var persiska och kom från Iran? Eller ligger det något i Bibelns berättelse att Noa var den förste vinodlaren och att de första vingårdarna följaktligen borde ha legat nära berget Ararat?
Det är givetvis omöjligt att räkna ut vilken människa som först, medvetet eller omedvetet, skapade en jäst dryck av vindruvor och bestämde sig för att replikera processen. Detta måste ha ägt rum långt före uppfinningen av skrivkonsten. Men vi borde kunna utgå från att vinodling i organiserad skala förutsätter utvecklingen av keramik – i annat fall kunde man svårligen ha förvarat de färdiga dryckerna. Dessutom bör man ha utvecklat odling som sådan, det vill säga en bofast jordbrukarcivilisation. Viltväxande vindruvor har säkert förekommit i diverse experiment från Nordafrika i väster till södra Asien i öster, men de ger inte alls lika goda viner som odlade, förädlade vindruvor.
Mot bakgrund av dessa resonemang, och mot bakgrund av såväl arkeologiska fynd som omnämnanden i forntida källor, brukar flertalet forskare peka på dagens Georgien, ibland också på grannlandet Armenien, som de områden där vinodling och vinproduktion först utvecklades. I Armenien har arkeologer daterat en vinpress med krus, fat och lämningar efter vindruvor till 4000-talet f.Kr. Eftersom fyndet visar att det har rört sig om en väl utvecklad näring borde rimligen uppfinningen och spridningen av vinodlarkulturen vara betydligt äldre än så. Därefter blir beläggen snabbt allt fler för vinodling och -produktion i 3000- och 2000-talens bronsålderscivilisationer. Såväl forntidens sumerer och egyptier som kineser odlade och drack vin.