Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Kom pesten, det vill säga de epidemier som under några sekler följde på digerdödens härjningar, även till Nord- och Sydamerika? Sjukdomen fanns ju kvar i Europa ända till början av 1700-talet, så den borde ha kunnat spridas till den amerikanska kontinenten av exempelvis spanjorer och portugiser. Eller?

Såvitt vi vet drabbades Amerika inte av pesten, varken under medeltiden eller tidigmodern tid. Skälet var de långsamma kommunikationerna. Pesten är en virulent sjukdom som slukar offer snabbt. Om den bröt ut på ett skepp på väg över Atlanten lär den ha dödat alla ombord eller självdött innan skeppet nådde hamn i Amerika. Detta är också skälet till att Island bara drabbades två gånger under medeltiden (1402–1404 och 1494–1495). När det gäller Island har vi dessutom skriftliga belägg för att skepp har vänt och seglat tillbaka till Norge sedan man upptäckt pest ombord.

Detta förändrades först under den så kallade tredje pestpandemin, som bröt ut i slutet av 1800-talet. Då var kommunikationerna mycket bättre. Pesten spreds från Kina till alla världsdelar utom Antarktis. År 1896 nådde pesten till Bombay, 1897 till Suez, 1898 till Madagaskar, 1899 till Alexandria, Japan, östafrikanska kusten och Portugal, 1900 till Manila, Sydney, Glasgow och San Francisco. 1908 angreps Hawaii, 1911 Java och 1914 Ceylon. Idag är därför pesten utbredd bland gnagare lite överallt på jordklotet, även i Nord- och Sydamerika, och sporadiska pestutbrott bland människor äger rum i länder som Kazakhstan, Madagaskar och Brasilien. Tack och lov har vi emellertid – till skillnad från medeltidsmänniskorna – tillgång till antibiotika som effektivt motmedel. Pest är ju en bakteriesjukdom och ingen virussjukdom, vilket gör den jämförelsevis lätt att bekämpa.

Fler bloggar