Nomaderna från stäppen

Under medeltiden drabbades ofta Östeuropa av invasioner från Centralasien. Hästburna krigare underlade sig stäppen i nuvarande Ryssland och Ukraina. Det rörde sig om hunner, alaner, avarer, petjeneger, kumaner, magyarer, med flera. Även Kina hemsöktes av mongoler, tunguser och andra folk. Varför? Drabbades även andra kulturländer?

Javisst. Så skedde redan i allra äldsta tid. Nomader anföll upprepade gånger bofasta jordbrukare. De äldsta exempel jag känner till stammar från Mesopotamien på 2000-talet f.Kr., då gutierna överföll stadsstaterna i nuvarande Irak. Liknande angrepp gjordes mot de forntida civilisationerna i Egypten, Kina och Indien.

Den militära logiken är lätt att förklara. Före introduktionen av eldvapen och uppkomsten av tidigmoderna stater med stora arméer var bondecivilisationerna ofta militärt underlägsna krigiska nomadfolk. De senare hade inte sällan ett välövat rytteri och en beredvillighet att anamma militära nymodigheter för att segra i den hårda kampen om resurser på stäppen.

Därmed inte sagt att nomadfolken kom att dominera de erövrade länderna demografiskt och kulturellt. Både sett till folkmängd och sett till graden av administrativ utveckling var jordbrukscivilisationerna nästan alltid överlägsna erövrarna. De senare var dessutom betydligt färre än bönderna, varför de i regel fick rollen av ett aristokratiskt överskikt, medan de erövrades gamla traditioner fortsatte att prägla rikets språk, ekonomi och sedvanor. För Kinas del är processen känd som sinifiering: nomadfolken anammade kinesisk härskarkultur och uppfattades som kineser av utländska betraktare. I Iran härskade vid upprepade tillfällen turkiska och turkmenska dynastier, men den persiska kulturen och det persiska språket överlevde dem alla.