Tjänade ölänningar i romerska armén?

Det cirkulerar historier om att krigare från Öland skall ha tagit värvning i romerska armén och till och med tjänat som livvakter åt Julius Caesar. Ligger det någon sanning i detta, eller är det föga mer än skrönor?

I den mån påståendena är konkreta, med specifika angivelser av Caesar och andra potentiella arbetsgivare, kan vi lägga dem till handlingarna som föga mer än skrönor och missförstånd. Men det finns faktiskt ett känt indicium på att ölänningar verkligen tjänade i romerska armén. Indiciet är en liten bronsstatyett (daterad till tiden mellan 200-talet och 500-talet e.Kr.) som i början av 1900-talet påträffades vid plöjning i Haglunda i Alböke socken och som idag är utställd till allmänt beskådande i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Det lilla konstföremålet, en bystbild av en man, påminner om begravningsmonument i romarriket och kan mycket väl vara en miniatyr som tillverkats efter sådan förlaga. Mannen har skägg och polisonger, vilket rimmar väl med hur åtskilliga romerska män avbildades från och med 100-talet e.Kr. Streckdekoren på överkroppen har tolkats som en stiliserad ringbrynja, och de två ansiktsmasker som är fästa på bröstkorgen är troligen phalerae, medaljer som romerska soldater bar under parader.

”Albökemannen” kan alltså hypotetiskt tolkas som en ölänning som tjänat i romerska armén och som efter hemkomsten låtit göra denna avbildning av sig själv. Till saken hör att vi har mängder av andra belägg för att kontakterna mellan Öland och stormakten i söder var goda. Man har funnit omkring 350 solidi (romerska guldmynt) på ön, samt importerat glas och små skulpturer som röjer en direkt kulturell påverkan från Rom. Det mest berömda fyndet av detta slag är en öländsk avbildning av Herkules.