Dixie, land och sång

Varifrån kommer uttrycket ”Dixie” som benämning på de amerikanska sydstaterna? Den dyker upp i musiktermen dixieland och är dessutom namnet på en känd sång från 1800-talet, som fortfarande ideligen framförs.

Många har försökt gräva sig fram till termens ursprung, och de flesta forskare menar att den stammar från franskan. Det franska ordet för tio, dix, trycktes på sedlar i Louisiana. Eftersom New Orleans var av stor ekonomisk och kulturell betydelse spred sig benämningen därifrån. Man bör observera att detta inte är en slutgiltigt bevisad härledning. Men det är den bästa gissningen hittills.

Sången Dixie är ett kapitel för sig. Eftersom melodin i mitten av 1800-talet var kolossalt populär fick sången många olika texter, även nordstatsversioner som skildrar livet i Södern som förfärligt. Originaltexten, daterad till 1850-talet, tillkom dock med ett mycket specifikt syfte: som ett led i slavägarnas argumentation att de svarta i sydstaterna hade det mycket bättre än de fria arbetarna i nordstaterna. Om slavarna blev fria och tvingades leva som de stackars vita i norr skulle de gå under och dö i svält, hävdade man.

Sångens jag är en svart amerikan som tidigare varit slav men som nu, till sin egen olycka, har blivit fri och lever i norr. Han sjunger längtansfullt, på en pseudo-svart dialekt som med våra ögon sett ger intryck av ohöljd rasism, om hur intensivt han drömmer sig tillbaka till de glada dagarna på slavplantagen: I wish I was in de land ob cotton, / Old times dar am not forgotten (”Jag önskar att jag var i bomullens land. / De gamla tiderna där är inte glömda.”).