Dick Harrison
För en tid sedan fick jag en fråga om den amerikanska Guantánamobasen på Cuba. Hur kommer det sig att USA kan ha en militärbas, därtill med fångläger, inom ramen för en kommunistisk stat som är allt annat än vänligt inställd till regimen i Washington D.C.?
Svaret är att söka i spansk-amerikanska kriget 1898, en stor framgång för USA, som i freden erhöll flera gamla spanska kolonier (Filippinerna, Guam och Puerto Rico). Cuba blev visserligen självständigt, men USA ockuperade ön till 1902 och tillskansade sig stort inflytande över den unga staten. Till saken hör att amerikanska flottan under kriget utnyttjade Guantánamovikens hamn för att klara sig undan farligt väder och tog tillfället i akt att genomföra en invasion på denna punkt. På kort tid utvecklades platsen till en amerikansk militärbas (U.S. Naval Station Guantanamo Bay), och efter ockupationsåren behöll de nya herrarna sitt inflytande. 1903 kom de kubanska och amerikanska regeringarna överens om att Cuba skulle äga suveränitet över Guantánamo, men att USA skulle få hyra basområdet för 2 000 dollar om året och inneha ”fullständig jurisdiktion och kontroll”. Enligt ett nytt avtal 1934 blev överlåtelsen permanent. Basen förblir enligt avtalet amerikansk om inte båda regeringarna är överens om att bryta avtalet eller om USA väljer att evakuera området.
Sedan dess har USA fortsatt att vidmakthålla sina rättigheter, trots att Cuba sedan länge har krävt att återfå Guantánamo. Varje månad sänds nya checker på hyresbeloppet, anpassat efter inflationen, till den kubanska regeringen. Castroregimen har vägrat att ta emot pengarna och endast utnyttjat en av checkerna, enligt vad kubanerna själva påstår av misstag.