Büsingens öde

Efter gårdagens blogg har jag fått frågor om andra europeiska exklavers historia. Jag väljer att ta upp ett sådant spörsmål, innan jag i morgon går vidare till helt andra ämnen.

Det gäller Büsingen, en del av Tyskland som är helt omgärdad av schweiziskt territorium. Büsingens öde kan ytterst härledas till ett familjegräl på 1690-talet. Grälet ledde till att Engelbert, den österrikiske länsherren i Büsingen, år 1693 greps och fördes till den schweiziska kantonhuvudstaden Schaffhausen, där han så småningom dömdes till döden. Huset Habsburg i Österrike uppfattade detta som ett grovt övertramp, inte bara mot Engelbert utan mot Österrike, eftersom Engelbert var underställd habsburgsk jurisdiktion. Habsburgarna lät föra trupper till området och utverkade Engelberts befrielse.

Ingendera sidan glömde incidenten. När Österrike år 1728 sålde huvuddelen av trakten till Schaffhausen vägrade de att låta själva Büsingen ingå i det avträdda territoriet, och även fortsättningsvis höll de envist fast vid staden, inte minst för att demonstrera makt gentemot de uppstudsiga borgarna. Efter ytterligare en transaktion kom Büsingen år 1770 att helt inneslutas av Schweiz.

Visserligen förlorade habsburgarna kontrollen över Büsingen under Napoleontiden, men områdets status som exklav förändrades inte. 1805 tillföll exklaven kungariket Württemberg, 1810 storhertigdömet Baden. Därmed kom Büsingen 1871 att ingå i det tyska kejsarriket. När detta kollapsade 1918 hölls en folkomröstning i Büsingen, som visade att 96 procent av invånarna ville bli schweizare. För att detta skulle bli verklighet var Schweiz tvunget att erbjuda Tyskland ett liknande territorium i utbyte, vilket dock misslyckades. Alltså förblev Büsingen tyskt.

I praktiken fungerar Büsingen i mångt och mycket som en del av det schweiziska samhället. En stor del av invånarna arbetar i Schweiz. Euro är formellt sett valuta i exklaven, men i regel använder invånarna schweizerfranc i vardagsekonomin eftersom de är beroende av att handla i Schaffhausen. Büsingens invånare kan nyttja både tysk och schweizisk post, telefon och kollektivtrafik, och båda ländernas polismyndigheter har rätt att ingripa i exklaven. Fotbollslaget FC Büsingen spelar i schweiziska ligan. Omkring 70 procent av exklavens skolbarn väljer att gå i schweizisk skola, sedan de lagt bakom sig de tidiga skolåren i Büsingens egna skolor.