Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Idag är jag i Oslo och föreläser om relationer mellan kristenheten och islam i historisk tid i Litteraturhuset, vilket osökt för mig över på en fråga om en av de märkligaste allianser som har slutits mellan ett skandinaviskt land och ett annat. Är det verkligen sant att Norge under medeltiden var formellt allierat med Tunisien?

Ja, för en kort tid var så verkligen fallet, men det beror självfallet på hur man definierar ordet ”allians”. Projektets initiativtagare var kung Håkon Håkonsson, vilket är desto mer uppseendeväckande som denne monark tre gånger lovade att dra ut på korståg och aldrig höll löftet. Istället allierade han sig med en av islams mäktigaste män, Abu Abdallah Muhammad Mustansir Billah, den hafsidiske härskaren av Tunis. År 1262 sände den norske kungen stormannen Lodin av Lepp med falkar, pälsverk och andra gåvor till Nordafrika. Abu Abdallah visade Lodin stor ära och lät honom stanna kvar över vintern. På våren 1263 återvände troligen Lodin med gåvor till Norge. Håkon hade emellertid avlidit i december 1262, varför den norsk-tunisiska alliansen självdog.

Man kan självfallet fråga sig varför Håkon Håkonsson orienterade sig politiskt mot Nordafrika. Tunis förefaller knappast som en självklar scen för en norsk kung att söka allierade på, till råga på allt om man betänker Håkons korstågslöften. Var Håkon ute efter att öppna en profitabel handelsrutt? Eller var avsikten snarare att irritera det kastilianska kungahuset, närmast som hämnd för den möjligen förödmjukande behandling som en norsk beskickning kan ha upplevt i Burgos år 1258? Vi vet inte. Så mycket är dock säkert att varken Håkon eller någon annan norsk monark fick problem med de kyrkliga myndigheterna på grund av förbindelserna med Tunis. Att som kung vara god vän med andra kungar var inget ovanligt i medeltidens Europa, oavsett parternas religiösa tillhörighet. Liksom Rikard Lejonhjärta fann en värdig och respektabel motståndare i Saladin och dennes bror fann Håkon Håkonsson en god vän i herren till Tunis, och båda sidor vann säkerligen prestige genom kontakterna.

Fler bloggar