Dick Harrison
I svallvågorna efter min blogg om friserna har jag fått frågor om andra folk, vars historia inte tillhör allmänbildningen i Sverige. Idag väljer jag att besvara en av dessa. Har slovenerna någon gång haft en egen riksbildning, det vill säga före 1900-talet?
Det närmaste man kommer ett självständigt slovenskt rike i historisk tid är furstendömet Karantanien, som blomstrade under tidig medeltid. Nuvarande Slovenien erövrades troligen av slaver på 580- och 590-talen, då de skriftliga uppgifterna om biskopar i städerna Celeia (Celje) och Emona (Ljubljana) upphör. Vi vet att området var föremål för exansionsförsök från bajuvarerna i nuvarande Bayern under decennierna kring 600, men attackerna misslyckades och grunden kunde därmed läggas till ett nytt, slaviskspråkigt furstendöme.
Våra kunskaper om Karantanien på 600-talet och 700-talet är bristfälliga, men så mycket står klart att riket tidvis stod under hårt tryck inte bara från bajuvarerna utan också från langobarderna i Italien och från avarerna, det asiatiska ryttarfolk som dominerade stäpperna i öster. Hotet från avarerna ledde till att den karantaniske fursten Boruth på 740-talet såg sig tvungen att ingå en allians med bajuvarerna. Visserligen slogs avarerna tillbaka, men beroendet av bajuvarerna resulterade i att Karantanien knöts allt närmare till grannen i väster. Furstendömet kom i praktiken att utvecklas till ett bajuvariskt lydrike, och befolkningen anammade successivt katolicismen. På grund av detta var nuvarande Slovenien under medeltiden och tidigmodern tid knutet till den västliga kultursfären och till den maktpolitiska utvecklingen i Österrike.