Dick Harrison
Idag vänder vi oss mot 1900-talets historia och en återkommande fråga rörande en av seklets verkliga nattsidor. Hur många armenier fick egentligen sätta livet till i det folkmord som bröt ut under första världskriget, initierat av den turkiska regimen?
Angreppen på armenierna (även andra folkgrupper drabbades) inleddes på natten mellan den 24 och 25 april 1915, då 235 framträdande politiska och religiösa ledare häktades och dräptes. Fler än 2 000 personer arresterades under de veckor som följde, och minst 800 blev offentligt avrättade. De första som dödades i större omfattning var armenier som befann sig i turkiska armén, eftersom dessa män var förhållandevis lätta att komma åt. I nästa skede vände sig regimen mot den civila befolkningen. Vissa fick välja mellan att gå över till islam eller bli förflyttade, medan andra helt sonika dödades eller deporterades för att massakreras i en annan del av det osmanska imperiet. En vanlig avrättningsmetod var dödsmarschen: grupper om hundratals armenier drevs ut på vandring genom stäpper, berg och öknar. Många dog av svält och törst, och de som överlevde dessa umbäranden sköts till slut ihjäl av gendarmerna. De som även överlevde skotten dödades med knivar eller bajonetter. Angreppen mot armenierna ägde rum med stor intensitet under sommaren och hösten 1915, försvagades något under våren 1916 men nådde en ny kulmen om sommaren. Förföljelserna fortsatte ända till 1923.
Exakt hur många som dödades är okänt. Enligt armeniska beräkningar miste 1,5 av de cirka 2 miljoner armenier som levde i imperiet livet, men siffran kan inte med säkerhet verifieras i tillgängliga källor. I dagens Turkiet pendlar istället uppskattningarna mellan 200 000 och 400 000 döda. Oberoende historikers bedömningar brukar hamna på mellan 700 000 och 800 000 döda, med reservation för att ytterligare cirka 600 000 armeniers öde är svårt att fastställa. Det kan alltså mycket väl ha rört sig om 1,5 miljoner dödsoffer.