Några historiska filmtips

Jag får ibland påstötningar om att använda bloggutrymmet till att skriva om filmer med historiska teman. Vilka skulle jag själv rekommendera, om jag skulle ta sikte på verk som osedvanligt väl fångar in en epok?

Därav detta inlägg, där jag har begränsat mig till tre filmer om 1800-talet. Om man vill göra en tidsresa via dvd till seklet ifråga, vad bör man se?

Mitt första tips är Luchino Viscontis Leoparden (Il Gattopardo, 1963), en italiensk filmatisering av Giuseppe Tomasi di Lampedusas roman med samma namn. Den för sin tid mycket generösa budgeten gjorde det möjligt för Visconti att filma ett sönderfallande aristokratiskt Sicilien i svallvågorna av Garibaldis invasion och Italiens enande. Det är inte mycket action och inte mycket handling, men desto mer historisk freskmålning, tidsenlig stämning och oförglömliga personporträtt signerade Burt Lancaster, Alain Delon och Claudia Cardinale – och de får tre timmar på sig att prägla betraktarens bild av eran. Lägg därtill att Nino Rota har skrivit musiken.

Mitt andra tips är Moulin Rouge (1952), regisserad av John Huston. José Ferrer spelar huvudrollen som målaren Henri de Toulouse-Lautrec. Visst, det är gott om historiska felaktigheter i skildringen av huvudpersonen och hans liv, men det hör inte hit. Filmen är en fascinerande tidsresa till 1890-talets Paris som låter Toulouse-Lautrecs verkliga målningar bilda utgångspunkt för scener och intriger. Tidsfärgen är präglad av eftervärldens uppfattning av eran, men filmen lockar till frågor om rollkaraktärerna och inspirerar till egna djupdykningar i historien.

Mitt tredje tips är tv-filmen The Mayor of Casterbridge (2001), av Georgina Lowe, efter Thomas Hardys roman från 1886. Jag läste romanen 1987 men minns den fortfarande som om det var igår, och tv-filmen gör den rättvisa. Ciarán Hinds spelar den dynamiske men självdestruktive Henchard, den försupne arbetare som säljer sin fru på en krog, bättrar sig och blir borgmästare men som aldrig kan undslippa skuggorna av sitt förflutna. Kring den tragiska historien målas ett agrart Sydengland som ännu står med ett fast ben i det förindustriella samhället, komplett med seder, bruk och miljöer som vi idag inbillar oss tillhör det fjärran förflutna.