Bentham på möten?

Är det verkligen sant att den gamle filosofen Jeremy Bentham, utilitarismens (”största möjliga lycka åt största möjliga antal människor”) talesman nr. 1, fortfarande frekventerar ett och annat lärarmöte på University College i London? Folk påstår det, med glimten i ögat, trots att gamle Jeremy dog 1832.

Jodå, folk har rätt. Jag har själv mött Jeremy (år 1994) i en korridor i universitetet i fråga. Det det har tusentals andra också gjort. Jeremy Bentham är i allra högsta grad kroppsligen närvarande i samtiden, på grund av sitt besynnerliga testamente.

Bentham struntade i både officiell religion och god smak. Han ville vara till nytta, varför hans kropp tillföll den medicinska forskningen. Efter döden skulle liket dissekeras på en offentlig anatomisk föreläsning. Därefter placerades det som återstod (uppstoppad hud med skelett i hans egna kläder, skalle, smärre personliga tillhörigheter, med mera) i ett träskåp med glasdörr, så att folk kunde titta på honom. University College införskaffade Benthams kvarlevor 1850, och där sitter han fortfarande i sitt träskåp i en korridor.

Dessvärre är skallen inte längre utställd till allmänt beskådande. Försöken att mummifiera huvudet gav ett mycket makabert resultat, varför man istället satte ett vaxhuvud (dock med Benthams eget hår) på filosofliket. Originalhuvudet har tidigare varit placerat i samma skåp, men det flyttades till ett säkrare ställe när studenternas troféjakter blev lite väl besvärande.

Och ja, Bentham deltar faktiskt i möten. Inte i varje, men vid viktigare möten – i synnerhet när det rör sig om jubileer – bärs han in till universitetsledningens sammankomster. I de officiella handlingarna brukar det noteras att han är ”närvarande men röstar inte”.