Dick Harrison
Hur fungerade avloppssystemet i medeltida städer? Hade man överhuvudtaget sådant, eller kastades allt ut i gränderna?
Jag fick frågan på ett museum häromdagen. Det är en vanlig fråga, i synnerhet när lukt kommer på tal. Skit på gatorna = vedervärdig stank, därtill för jämnan. Hur kan någon ha velat bo i en sådan stad?
Nog stank det i medeltida gatumiljöer, men faktum är att vi har belägg för avloppsrännornas existens, även i Sverige. I städer med goda arkeologiska förutsättningar, till exempel gott om blålera, och där de medeltida kulturlagren inte är bortschaktade, är det fullt möjligt för arkeologer att gräva fram de gamla avloppen. Ett utmärkt svenskt exempel är Söderköping.
Redan i början av 1200-talet, då staden var nygrundad, anlades avloppsledningar under östgötastadens gator. Det rörde sig både om täckta och öppna rännor, avsedda att transportera bort avfall från de små trähusen. Ett välundersökt exempel är rännan under Vintervadsgatan, som byggdes i skiftesverksteknik. Arkeologer har grävt ut den längs en 150 meter lång sträcka, från hörnet av Folkskolegatan till Lillån (som idag är kulverterad). Just denna avloppsränna, som kan dateras till åren kring 1240, var, i de partier där den var som störst, 70 centimeter bred och drygt 50 centimeter djup. Smärre rännor anslöt till denna relativt stora avloppsledning.
I hela södra delen av Söderköping anslöt de enskilda rännorna till sådana huvudrännor. I norr (dvs. i kvarteren vid nuvarande Göta kanal) saknades en huvudränna, förmodligen eftersom området sluttade så bra att den inte behövdes. Istället rann många smärre avloppsledningar rakt ut i Lillån och Storån.
En intressant detalj är att den del av huvudrännan som låg närmast utflödet i åarna kläddes med flätverk, uppenbarligen för att skapa filter. Alltför grovt avfall fick inte rinna ut i vattendragen. Meningen var förmodligen att detta skulle fastna i filtret och avlägsnas för hand, när man då och då plockade bort den täckande träbeläggningen för att komma åt rännorna.
På så sätt blev folk av med det lätta vardagsavfallet. Tyngre avfall kastades i träkar och gropar, varefter det samlades ihop och fördes till stadens soptipp – som även den är utgrävd och analyserad, men det är en annan historia.