Kungliga delfiner

Till en av de märkligaste kungliga titlarna i Europa, som ofta framkallar spontana frågor i (särskilt den franskspråkiga) bekantskapskretsen, hör titeln dauphin, det franska ordet för delfin. I skådespel och filmer som utspelar sig på senmedeltiden, till exempel om Henrik V av England eller Jeanne d’Arc, bär fransmännens ledare ofta denna titel. I Jeanne d’Arc-filmer brukar titeln användas om kung Karl VII innan han är formellt krönt i Reims. Hur går det ihop? Varför refereras kronprinsar och nästan-kungar som delfiner?

Titeln, som går tillbaka på fornfranskans dalphin, betyder mycket riktigt delfin. Ursprungligen var det troligen ett tillnamn på en 1100-talshärskare i det sydöstfranska området Viennois, där det regerande huset av okänt skäl associerade sig med vattendjuret ifråga. Delfinen blev den regionala dynastins symbol. Även husets vapensköld pryddes av en delfin. På 1200-talet hade namnbruket blivit så vanligt att det övergått till att bli en titel. Det territorium som ”delfinen” härskade över kallades följaktligen Delfinat, på franska Dauphiné, vilket än idag är benämning på regionen.

År 1349 övergick Dauphiné till franska kronan genom försäljning. Dauphinen Humbert hade förslösat sina tillgångar och sålde området till kung Filip VI. Påföljande år, när Johan II blev kung, fick tronföljaren Karl (sedermera Karl V) landskapet som underhållsland, varvid titeln dauphin gled över på honom. Allt sedan dess, ända till 1791, hade tronföljaren benämningen le dauphin. Bruket återupptogs 1824 men avskaffades redan 1830, när den störtade Karl X:s son Louis-Antoine, hertigen av Angoulême, avsade sig titeln.