Vad vet vi om Kol och Burislev?

Det var ett tag sedan jag besvarade frågor om våra föga kända monarker under äldre medeltid, men idag viker jag utrymmet åt två av dem: Kol och Burislev. De förekommer i diverse regentlängder som svenska kungar under åren kring 1170. Vad vet vi egentligen om dem?

Jag har varit inne på ämnet förr och varje gång tvingats konstatera att vi vet ytterst lite om kungarnas egentliga liv och verksamhet. Kol och Burislev tillhörde kretsen kring kung Karl Sverkersson och ingick i den familj som historikerna långt senare döpte till den ”sverkerska” ätten. När Karl mördades på Visingsö år 1167 föll riket samman i tronstrider mellan å ena sidan Kol och Burislev, å andra sidan Knut Eriksson, den tronpretendent som säkerligen stod bakom mordet. Knut segrade, men först efter några års krig. Omkring 1167–1170, kanske ända till 1172 eller 1173, var alltså Kol och Burislev samregerande kungar i opposition mot Knut. Deras maktbas låg sannolikt i Östergötland, där släkten hade gott om egendomar. Av allt att döma dog de en våldsam död i kampen mot Knut.

I historisk forskning har debatten och Kol och Burislev framför allt gällt deras släktförhållanden. Tack vare det märkliga namnet kan vi vara tämligen säkra på att Burislev var Karl Sverkerssons halvbror, son till kung Sverker den äldre i dennes äktenskap med Rikissa. Hon var nämligen dotter till den polske hertigen Boleslav III (po. Bolesław III, kallad Krzywousty, ”den snedmynte”, d. 1138); Burislev var alltså namngiven efter morfadern. Vem som var far till Kol är inte lika lätt att räkna ut. En vanlig hypotes är att han var son till Sverker den äldres son Johan. Alternativt var även Kol son till Sverker.