Hur många var katedralbyggarna?

Något som jag ganska ofta blir tillfrågad, både i mailboxen (dick.harrison@svd.se) och när jag är ute och föreläser, är hur de gotiska katedralbyggena under medeltiden gick till. Framför allt vill folk veta hur många hantverkare som var verksamma inom ramen för dessa jätteprojekt.

Eftersom katedralbyggena var kostsamma arbeten har vi inte sällan räkenskapshandlingar med förteckningar över löner och löntagare att tillgå, vilket gör det möjligt att bilda sig en god uppfattning om hur många som deltog i arbetet. Som exempel kan vi betrakta ett av de mest berömda projekten, den engelske kungen Henrik III:s Westminster Abbey. I juli 1253 var sammanlagt 426 personer verksamma med bygget strax väster om London. Av dessa var 56 stenhuggare, 49 marmorhuggare, 28 murare, 23 timmermän, 15 polerare, 17 smeder, 14 glasmästare, 4 rörmokare och 220 vanliga arbetare utan specificerat yrkesområde.

Men Westminster Abbey-projektet var onormalt stort och ambitiöst. Henrik III var kung och hade råd att satsa. Vanliga biskopar och stadsråd hade inte alls så stora resurser. Den mest ryktbara gotiska katedralen i Tyskland, Kölnerdomen, hade under andra hälften av 1200-talet en byggnadshytta med omkring 100 man. Det största katedralbygget i Norden, Uppsala domkyrka, sysselsatte som mest ett sextiotal arbetare om somrarna i mitten av 1300-talet. (På vintern var antalet arbetare betydligt färre eftersom murarna försvann. Att arbeta med murbruk var alldeles för svårt i vinterkylan.)

Att bygga en katedral tog alltså lång tid. Inte nog med att en normal arbetsstyrka på mellan 60 och 100 man tog gott om tid på sig att få kyrkan färdig. Dessutom måste finansieringen vara välordnad, och när pest eller krig slog till avbröts inte sällan hela projektet. Byggandet av Salisburys katedral i England, som tog mellan tre och fyra decennier att resa, räknas som ett under av snabbhet och effektivitet. Milanos katedral påbörjades på 1300-talet och slutfördes omkring ett halvt millennium senare, på 1800-talet. Sienas katedral blev aldrig färdig; dagens besökare kan ännu se ofärdiga väggar och murar som sticker ut från den mindre del av kyrkan som hann göras klar.

Detta är toppen på ett isberg av information. Faktum är att det finns få aspekter av medeltida liv och arbete som vi vet så mycket om som just katedralbyggen. Vi känner till detaljer om arkitekturplanering, trädfällning, rekrytering av arbetare till verkstäder och smedjor, grävande och konstruktion av grunder, införskaffande av timmerstockar och stenblock, med mera. Men det får vänta till ett annat blogginlägg.