Varför heter det Medelpad?

Gillar du att läsa deckare eller titta på kriminalserier på teve? Tycker du det är spännande att lösa gåtor genom att fundera på hur olika pusselbitar kan passa ihop? Då ska du läsa april månads gästbloggare, språkkonsultstudenten Erik Svensson, som idag bjuder på en språklig detektivnovell. Själv intar Erik rollen som Watson, medan novellens Sherlock Holmes, professor Lars-Erik Edlund, löser fallet om hur landskapet Medelpad fick sitt namn.

 

Månadens gästbloggare: Erik Svensson
Ortnamnsforskning handlar om att datera och tyda platsers namn – alltså något så fantastiskt som både språk- och detektivarbete. Som språkintresserad kunde jag därför inte missa chansen att vid sidan av mina ordinarie studier läsa kursen Ortnamn vid Umeå universitet.

Ett ortnamn uppstår ofta ur ett behov av att identifiera en plats, och då som en beskrivning av den. Beskrivningen kan ha att göra med vem eller vilka som först bodde där, hur platsen såg ut, vilka djur och växter som fanns där, kulturella riter och så vidare. Hjortsjön har till exempel fått sitt namn från att hjortar har uppehållit sig runt sjön, medan Torstuna var en inhägnad plats tillägnad asaguden Tor (då -tuna betyder ’stängsel, hägnad’).

Varifrån kommer då landskapsnamnet Medelpad? Professor Lars-Erik Edlund fick ta sig an detta språkliga detektivarbete. Enligt en äldre teori hade förleden medel- samma betydelse som i dag (’i mitten befintlig’), och efterleden -pad ansågs vara släkt med engelskans path och tyskans Pfad, och betyda ’stig, väg’. Den traditionella tolkningen är alltså att namnet betyder ’mellanvägen’, vilket skulle syfta på en genomskärande handelsväg som hade gått västerut ända till Atlantkusten, eller – som en annan forskare menar – en väg i den centrala Medelpadsbygden. Denna förklaring trodde dock inte Lars-Erik på, utan bestämde sig för att starta en privat detektivutredning.

Men Medelpad är ett mycket gammalt namn – första belägget i skrift är från 1257, då i formen in mizalpaz – och Lars-Erik trodde inte att man på den tiden hade ett sådant fågelperspektiv att man döpte ett helt landskap efter en genomskärande väg. Dessutom förutsätter båda de äldre tolkningarna en betydelse i det nordiska ordet pad som inte finns styrkt i skrift, vilket gör teorierna ännu mer tveksamma.

Att medel- betydde ’i mitten befintlig’ var det inget snack om. Men vad betydde egentligen -pad? Med näsan försjunken i åldrad litteratur, kunde Lars-Erik till slut konstatera att efterleden måste ha en helt annan betydelse än vad man tidigare trott: ’markområde av större eller mindre omfattning, ofta strandterräng, vilken ibland kan vara flack eller sank’. Detta innebär att Medelpad torde betyda ’den i mitten belägna strandterrängen’, ’den i mitten belägna (flacka eller sanka) terrängen’ eller liknande. Vilket skulle bevisas.

Eller? Är det så lätt? Givetvis inte. För att en härledning ska kunna sägas stämma, måste den förutom att vara språkligt korrekt, även vara sakligt dito. Den förstnämnda biten var nu avklarad:

– Stämmer tolkningen överens med äldre skriftliga belägg? Check!
– Stämmer tolkningen överens med namnets moderna dialektuttal? Check!
– Är tolkningen rimlig enligt språkets regler? Check!

Men hur är det med sakligheten? Det sista villkoret som måste uppfyllas har med platsens faktiska förhållanden att göra. I det här fallet gäller det topografin – vad är det som är i mitten av vilken strandterräng? Lars-Erik trodde som sagt att tolkningen ’mellanvägen’ var på en för övergripande nivå – han misstänkte att svaret var mer lokalt förankrat än så, att det vilade någonstans i Medelpads hjärta.

Grundbetydelsen ’den i mitten belägna strandterrängen’ kan alltså ha syftat på någon speciell plats i Medelpad, en plats så betydelsefull att den tillslut kom att ge namn åt hela landskapet. Men vilken?

Som språkdetektiv behöver man samarbeta med andra specialister, och Lars-Erik tog hjälp av arkeologerna. Deras undersökningar har visat att landskapets gamla kärnbygd hade varit ett starkt kommersiellt fäste längst in i Selångerfjärden, strax väster om där Sundsvall ligger i dag. Med dagens strandlinje som utgångspunkt låg bygden långt ifrån vattnet. Men inte för 1500 år sedan, då orten var som viktigast. Innan vattennivån sjönk på grund av landhöjningen, hade orten legat vid stranden och på båda sidor varit omgiven av Selångerfjärdens vatten. På den tiden hade bygden alltså rent faktiskt varit ’den i mitten belägna strandterrängen’.

Teorin var nu styrkt, såväl språkligt som sakligt. Lars-Eriks ansträngningar hade belönat honom med en förklaring där betydelserna i för- och efterlederna fanns belagda i omkringliggande dialekter. Men inte bara det, de faktiska omständigheterna – landskapets utseende och historia – bekräftar den.

Vad ska man med språkpoliser till när det finns språkdetektiver?

Visa kommentarer (43 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chefredaktör SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • http://twitter.com/alienpredator alienpredator

    ”enorma skulder. Dessa uppgick den siste mars 2011 till 543 miljarder dollar”. Är detta en felskrivning eller är det Nasdaq-börsen och SEC som helt saknar sunt förnuft när man accepterar en introduktion av ett bolag med en armerad härdsmälta i garderoben…?

    • Anonym

      Kan bara bara felskrivning, billions och miljarder, millions och billions, same shit different name.

    • http://larsrasmusson.se/ Lars

      Det är $543,484,000 USD enligt kvartalsrapporten publicerad 06/06/2011 (se sid. 13).
      http://ir.ffn.com/phoenix.zhtml?c=230607&p=irol-sec

    • Anonym

      Äh, det är väl fullt rimligt att ha en skuld som är 1500 gånger högre än omsättningen?

  • http://www.facebook.com/thomas.hefner1 Thomas Hefner

    Lite förvirrad, aktien introducerades på 10 dollar, men föll omedelbart till 5…är det inte deras underwriters/investment banks uppgift att backa aktien den första månaden, det är väl också de som sätter det första priset? Eller har man kanske valt en dålig investment bank för IPO?

  • http://twitter.com/andralanggatan andralanggatan

    Bara jag som blir glad om dom kånkar? Lite mindre skitreklam för deras siter :)

  • Oscar Ekström

    Det är miljoner dollar och inte miljarder. En väsentlig skillnad.

  • Anonym

    Reefat El-Sayed hade också ekonomiskt tänk.

  • Anonym

    Härligt! Ortnamnsforskning är verkligen kul. Men är man intresserad av sådant kan man knappast undgå att även bli språkpolis. I alla fall i mitt fall. Jag slår exempelvis obevekligen ner på särskrivningar.  

  • Anders Lotsson

    Vad betyder då -pada i Norrpada?

  • Anonym

    Samman satt av delar tre delar, därför heter de Me -del- pad . Vad pad kommer ifrån? Dap fast tvärtom.
    Det finns ett ställe som heter Kan-icke-bo, likväl bor en Bo där som kan allt:

  • Pingback: Gästinlägg på SvD:s språkblogg | Skrivkunnig.se

  • Gustav Lidemyr

    Bra artikel Erik. Du är grym!
    //Gustav L

  • Anonym

    Jag har aldrig hört talas om denna tolkning av Medelpad. När lanserades den? Har den vunnit allmän acceptans? När blev Medelpad ett landskap förresten? Hälsingland omfattade väl hela det kända Norrland under medeltiden.

  • Anonym

    Intressant. Jag undrar om det finns motsvarande detektivarbete för andra landskap med svårbegripliga namn. Vad betyder till exempel Närke och Blekinge?

    • Anonym

      Hellquists etymologiska ordbok finns på nätet.

      • Anonym

        Tack för tipset – fast där anges ju den förklaring till Medelpad som avvisas av Erik Svensson. Hellquists etymologiska ordbok verkar ju ha några år på nacken. Å andra sidan – hur kan man med säkerhet veta att Erik Svenssons tolkning är den rätta?

        • Ylva Byrman

          Etymologi är ofta mer eller mindre kvalificerade gissningar. Du får själv välja om du vill tro på Sherlock Holmes eller polisens tidigare spaningsteorier =)

  • Ylva Byrman

    För övrigt är jag lite besviken på att ingen vän av ordning har lämnat kommentaren ”En teori kan inte vara tveksam – det heter TVIVELAKTIG”, men som tur är fick jag ett läsarmejl om detta och ämnar därför skriva ett blogginlägg på ämnet inom kort.

    • Anonym

      I min egenskap av vice andrekonstapel i Frivilliga Språkpolisen övervägde jag faktiskt att göra ett ingripande mot Hr. Svensson men vid en kontroll i SAOB visade det sig att det finns ett visst stöd för att ”tveksam” kan vara användas som synonym till ”tvivelaktig”, sök på ”TVEKA”. Frågan är kanske inte helt enkel men jag ser fram mot nästa blogginlägg.

  • Pingback: Tveksam eller tvivelaktig? | Språkbloggen | SvD

  • Pingback: seo services

  • Anonym

    Svenskarnas skuldsättning har sin grund i att utrymmet för konsumtion är starkt begränsat när de höga skatterna gör den disponibla inkomsten orimligt låg.
    Lösningen är att låna pengar för konsumtion och då använder man bostaden som säkerhet för att få lägre ränta.
    Så, mycket av vad som bokförs som bostadslån är i själva verket konsumtionslån till allt från bilar och thailandsresor till maffig platt-TV.

  • Anonym

    Ja i dag jublas det bland många högbelånade innerstadsbor. Handelsbanken sänker sina räntor med 0,05 procentenheter. Vilken blåsning!

    • Anonym

      De räntor folk betalar idag på bostadslån är växelpengar i förhållande till andra hushållsutgifter det smartaste är att minska ”övrigt” om man har dålig hushållsekonomi 0.25% ränteminskning betyder inte ens 200 kr i månaden netto på ett miljonlån det är tre pkt cigg i månaden. Ja cigarettpengar som man sade förr när man låg i lumpen och fick sin dagersättning.

  • Anonym

    Finns de här högbelånade människorna i verkligheten har man jobb så lägger man väl inte allt för mycket pengar på sin bostad. 25% av nettolönen brukar vara en bra gräns.
    .
    Visst om en person har stora lån och blir av med sitt arbete blir han naturligtvis högbelånad tills han får ett nytt jobb.
    .
    Det är väl ingen som med vett och vilja högbelånar sig frågan är om banken ens tillåter någon att belåna sig högt.

    Det skulle vara kul att se statistik från en affäsbank hur högt belånade kunderna är i snitt och hur högt belånade de värsta låntagarna är både i förhållande till panten och i förhållande till inkomst.

    • Anonym

      panten en bostadsrätt? bankerna har inget för att de äger ”en rätt att bo”?
      Panten för en bostadsrätt är panthavarens framtida inkomster.

  • Anonym

    Sveriges ekonomi har hängt upp sig på bostadspriser (planerat av banker o politiker).
    en miljon bostäder byggdes för 40 år sedan, som nu är ombildade till bostadsrätter och som behöver renoveras.
    Ombildningarna är glädjekalkyler där renoveringskostnaderna är höljda i dunkel.
    Kommer avgifterna att höjas? Risken är nog större att renoveringarna kommer finansieras av lån. föreningen och privatlån (här finns nog en potential hos de bostadsrätter som idag är uppskrivna i mångmiljonvärden.
    Så gränsen som Ingves nämner 200% för hushållens skulder är snart här?
    Bättre med 10 fåglar i skogen än dyra avgifter förutom ”de billiga lånen”?

  • Anonym

    Att säga att skulderna är för höga i förhållande till inkomsterna  – om man inte tittar på vad lånen använts
    till –  är lika vaket som att säga att inkomsterna är för små i förhållande till skulderna  !!! 
    LÅT STÅ !!

  • Anonym

    Pinka lite till, men vänta bara – katastrofen går INTE att undvika! Sorry!

  • Johan Retsler

    Tron är stark den att sänkt ränta stimulerar ekonomin. Tron är dessutom stark den att inflation är av godo och att deflation är av ondo. Sålänge den här tron fortsätter att leva vidare stark kommer Europas och Amerikas framtid att vara illavarslande.

  • J N

    Artikelförfattaren glömde berätta att skuldsättningsgraden på 170% av disponibel inkomst är ett genomsnitt i riket. Se nedanstående artikel. I Stockholm är den ofta betydligt högre.

    http://bors-nliv.svd.se/index.php/news/detail/691368dc-8cb7-4a2d-9d73-0b6c08d678e7

  • Anonym

    Vad har rubriken med innehållet i artikeln att göra?

  • Anonym

    Det skulle hjälpa mycket om ränteavdraget (ett rejält sänkt sådant) enbart gällde bostadslån och inte lån till konsumtion. Lån till allt annat än bostaden vara otillåtet, som att tex. att låna på huset/lägenheten för att köpa en resa eller bil. Det finns andra lån för det som är mer ofördelaktiga men man bör ju inte låna till ren konsumtion alls.

    Amortering bör gälla på hela bostadslånet precis som för till exempel ett fritidslån (eller vad banken nu valt att kalla de olika konsumtions-lånen). 30-40 år borde vara mer än nog, precis som i de flesta länder som dessutom inte subventionerar lånen (bankerna) med ett ränteavdrag.

    Vad som nog skulle kicka igång företagens investeringsvilja och få dem att växa vore istället en rejält sänkt arbetsgivaravgift/egenavgift.

    Så låt ett sänkt/slopat ränteavdrag, på framför allt konsumtionslån, finansiera en sänkt arbetsgivaravgift/egenavgift.

  • http://www.facebook.com/carlnorberglive Carl Norberg

    Men om pengar är krediter med en utanpåliggande kostnad av ränta och dessa krediter skapas i privata banker utifrån ett enskilt vinstmaximeringssyfte, då spelar det ju ingen som helst roll vad någont tycker, tror eller anser eftersom den matematiska grunden därmed blir given.

    Skuldsättningen MÅSTE öka för att gamla krediter måste försörjas av nya. Man kan ju stilla påpeka att även om inte alla förstår detta så borde de kunna förstå att när räntan är noll så är pengarna värdelösa!

  • Anonym

    En bostadsrättsinnehavare äger en andel i en bostadsrättsförening samt rätten att nyttja en lägenhet…….dvs man ”äger” sin lägenhet ungefär lika mycket som en golfspelare som köper en spelrätt ”äger” golfbanan han spelar på…………….

  • Anonym

    Det är för billigt med pengar.

  • Anonym

    Om räntan är 1% nu är det mycket lågt, det finna bara denna enda procent kvar att sänka. Ju mindre det finns kvar att sänka desto mindre medicin har man kvar i skåpet. Fungerar denna medicin ens? Är det kanske frågan om doping, snarare? Är det verkligen bolåneskulderna som är grund till Riksbankens ”försiktighet”, de flesta med stora lån verkar ligga under 50% i skuldkvot, är det inte risken att tappa räntevapnet som är orsak till olusten att använda det ?

  • http://www.facebook.com/carlnorberglive Carl Norberg

    Pengar är krediter som i vårt innevarande system, alltså skulder och dessa skulder har ett pris som kallas för ränta och dessa pengar skapas i privata banker, detta pris gör pengar som krediter till en vara. Detta vet många idag, men sedan verkar det mera tveksamt vad människor tror, vet eller inte vet. Om priset på dessa pengar / krediter går mot noll, alltså när den upplevda – uppfattade kostnaden för skapandet av pengarna går mot noll, så går värdet på pengarna / krediterna i sig själva också mot noll, hur svårt kan detta vara att inse, inte särskilt kan man ju tycka. Problemet för det finansiella systemets fortsatta funktion, är att om man kan ersätta gamla pengar – krediter som tidigare har ansetts ha haft ett värde genom sitt pris, med nominella belopp ifråga om pengar som inte har något pris och alltså saknar värde som vara betraktat, då blir hela systemet med pengar utan värde. Om pengar är en vara och varan inte har ett pris som medför en kostnad, då blir också pengar – krediter utan något eget inneboende värde som vara betraktat. Jag skulle vilja uttrycka detta som att i detta nuvarande döende finansiella system, så är pengarnas egen inneboende själ alltså pengarnas uppfattade värde, den matematiska funktionen av ränta som prisgivare på pengarna.

  • http://www.facebook.com/carlnorberglive Carl Norberg

    Lite underligt egentligen att så många vet att ränta är ett pris på pengar, men att så få ser att pengar därför också blir en vara.

    Ännu lite underligare är det med den allmänna förståelsen för att om priset på denna vara (pengar) blir noll, så tycks inte alls särskilt många inse att varan blir utan värde. Likafullt så tycks de flesta människor verkligen älska denna vara som uppenbarligen inom kort inte alls har något värde.I detta kan jag ju lite syrligt tycka att det åtminstone i så fall måste vara på så vis att detta rör sig om både villkorslös kärlek, vilket kan ju vara fint och bra, men det måste också obestridligen vara en fråga om en inte fullt så smickrande villkorslös dumhet!

  • Hedvig

    De curlade selfie-generationerna lever i den trygga förvissningen om att allt är dem givet. Att det krävs en ekonomisk bas är inget de tänker på.

  • Vaestgoete

    Intressant att notera är att den som snuvade Cwejman på riksdagsplatsen, Robert Hannah, i allra högsta grad är ett exempel på denna ”postmaterialistiska anda”.

    http://www.gp.se/nyheter/val2014/val/1.2503457-goteborgspolitiker-tar-plats-i-nya-riksdagen

Social housing i östra London, med lägenheter för stora familjer. Husen, ritade av Peter Barber, belönades 2013 med pris från Royal Institute of British Architecture.

Social housing inte längre tabu i Sverige

Ljust, fräscht och billigt boende.

Spelet viktigast i Paradise Hotel

Spelet bakom: Därför klipptes hjälteinsats bort.

”Bästa dagen i mitt liv”

Nobel

Modiano rörd av mötet i Rinkeby.

Disneys första julfilm
hittades i Norge

Filmarkivarie: ”Ett filmhistoriskt fynd”

”Demonstrerar
för jag är rädd”

Lokko

"Genuint obehagliga knasbollar."

Klassisk Croft
i lättsamt äventyr

Veckans spel

"Klurig pusselösning.”

Bästa romanerna 2014

julklappsstips

Valda av SvD:s kritiker.

Webb-tv

”Jag beskylls för att upprepa mig jämt”

Filmsuccén

Roy Andersson om sin egen stil och nya hyllade film.

Spelbloggen

”Ingen självinsikt på 80-talet?”

Sthlmsnatt

Om dagens historieätare.

Vilken republik
har denna flagga?

Quiz

Dick Harrison om ett europeiskt land.

Unika bilder: Här
kapitulerar Japan

Webb-tv
Se video

Första bilderna släppta.

Färgbilder från första världskriget

Bildspel

Unikt material i ny bok.

Ögonblicksbilder
från depressionen

Bildspel

1930-talets USA i färg.

Se unika färgbilder från förra sekelskiftet

Bildspel

Dokumenterade det ryska imperiet.

Tsarens rike på ett nytt sätt

Del II

Unika färgbilder från förra sekelskiftet.