”Utarmar Twitter och sociala medier det moderna språkbruket?” var titeln på en text av Damon Rasti på Ajour. Rasti är inte språkvetare, men väl skribent, debattör och en flitig användare av sociala medier. Han menar att i takt med att utbud och efterfrågan på snabba, korta nyheter ökar, förändras också våra läsmönster. Samtidigt behöver inte det utesluta intresset för längre nyhetstexter och reportage, eftersom dessa fyller en annan funktion. Vi måste bara, menar Rasti, fortsätta värna om mångfalden och låta det långsamma berättandet finnas kvar vid sidan av de rappa och snuttifierade nyheterna.
I DN kunde man läsa artikeln ”Tekniken inget hot mot språket”. Den bygger på intervjuer med Språkrådets Anna Antonsson och Rickard Domeij, som menar att en av de största förändringarna är att vi idag skriver betydligt mer än för några decennier sen. En annan revolutionerande sak är att vi för första gången fått ett dialogiskt skriftspråk. I antikens Grekland var Platon oroad över att skriften skulle göra människor dummare, eftersom kunskapen då inte längre hölls kvar i människors huvuden utan flyttade ut på papper. Dessutom menade man att det var ur dialog som kunskap uppstod. För att skapa kunskap var den monologiska skriften alltför statisk. Men med de nya medierna som chatten har vi återvänt till realtidsdialogen – men i skrift. Fast om chatten ska kunna användas som ett forum för dialogiskt kunskapsbygge krävs gott om tid och en vilja att ifrågasätta och se de fina nyanserna.
Som en uppföljning på DN:s artikel kunde läsarna igår just chatta med Anna Antonsson om teknikens påverkan på språket. Möjlighet till dialogiskt utbyte och fördjupning i ett visst ämne uteblev dock, eftersom DN har vulgärdefinierat chatt som ’kort svar på en fråga, utan möjlighet till uppföljning’.
Vissa ställde frågor som ”Går det att säga att något är fel eller rätt skrivet? Finns det någon officiell reglering av svenska i Sverige??” och ”Tycker du att det är ett problem att språket blir mer och mer slappt, inte minst grammatik och interpunktion?”. Med tanke på det begränsade utrymmet lämnar Antonsson utmärkta svar, men ämnet är alldeles för komplext för att fungera i det valda formatet, annat än som kort inspiration eller kanske bekräftelseterapi av Ring P1-slaget. De ovan nämnda frågeställarna kan knappast ha lämnat chatten så värst mycket klokare än tidigare.
Mejl, sms, chatt, Twitter, videokonferens och internetforum innebär nya möjligheter till kommunikation. Det bästa man kan göra som språkbrukare är att använda alla. Först då kan man förstå varje mediums potential och – nog så viktigt – dess begränsningar.
Uppföljning: En gång var boken också ett nytt medium.
