X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Det kungahus som regerade i Sverige mellan 1654 och 1720 brukar kallas den ”pfalziska ätten”, men i många referensverk kallas det istället Pfalz-Zweibrücken. Vilket är korrekt? Och vad var Zweibrücken? Om detta var namnet på en tysk stad – vilket det är idag – och ett furstendöme borde väl Sverige ha haft ett rejält stycke land nere i Tyskland, vilket aldrig brukar finnas med på kartor över stormaktsväldet?

Det korrekta namnet på den dynasti som kom till makten genom Karl X Gustav är Pfalz-Zweibrücken-Kleeburg. Pfalz var en samlingsbenämning på en mängd territorier och släktgrenar inom huset Wittelsbach, medan Zweibrücken och Kleeburg var två städer med tillhörande territorier som styrdes av ett par av dessa grenar.

Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken uppstod i samband med en delning på 1400-talet och delades i sin tur på tre händer 1604. En av dessa delar, Kleeburg i Elsass, tillföll Johan Kasimir, som gifte in sig i huset Vasa – det ärftliga territoriet var så obetydligt att han hellre satsade på en karriär i Sverige än att bli kvar på kontinenten – och blev far till Karl X Gustav.

I och med det kunde Kleeburg ha förenats med Sverige i en personalunion, men så skedde inte. Karl Gustav ärvde visserligen Kleeburg från fadern, men när han tillträdde tronen 1654 överlät han det lilla hertigdömet till sin bror Adolf Johan, som ofta föredrog att residera på östgötska Stegeborg. När han avled därstädes 1689 ärvdes Kleeburg av sonen Gustav Samuel Leopold, som behöll titeln till sin död 1731.

I samband med 1604 års arvdelning hade huvuddelen av Pfalz-Zweibrücken (själva Zweibrücken) tillfallit Johan Kasimirs äldste broder Johan II (d. 1635) och en annan del, Landsberg, övertagits av brodern Fredrik Kasimir (d. 1645). De båda delarna återförenades 1661, när Fredrik Kasimirs son Fredrik Ludvig ärvde Zweibrücken. När Fredrik Ludvig avled 1681 utan egen legitim avkomma till hertigdömet ärvdes detta av kusinsonen, den svenske kungen Karl XI. Därmed förenades Pfalz-Zweibrücken i personalunion med Sverige, en union som bestod till Karl XII:s död 1718.

Till saken hör att hertigdömet drabbades av den franske kungen Ludvig XIV:s expansionspolitik via de så kallade reunionskamrarna (domstolar som ”dömde” området till Frankrike) och kontrollerades av fransmännen mellan 1671 och 1693, något som ledde till ansträngda relationer mellan Paris och Stockholm. När Ludvig XIV:s trupper dragits tillbaka styrdes Pfalz-Zweibrücken av en svensk guvernör och kunglig ställföreträdare. Den siste svenske guvernören av området var ingen mindre än den polske exilkungen Stanisław I Leszczyński. Vid Karl XII:s död ärvdes området av den ovannämnde Gustav Samuel Leopold.