X
Annons
X

Historiebloggen

Dick Harrison

Dick Harrison

Såsom drygt en fjärdedel av svenska folket kunde konstatera i fredags kväll gjorde programledarna i På Spåret gällande att den nordtyska staden Bremen har tillhört Sverige, detta till följd av westfaliska freden 1648. Sedan har frågorna haglat. Stämmer verkligen detta? Var det inte snarare så, att Sverige fick ett landområde som tidigare hade lytt under Bremen?

Enligt statuterna i westfaliska freden erhöll Sverige ett flertal landområden i norra Tyskland. Dit hörde biskopsdömet Bremen, som slogs samman med det gamla biskopsdömet Verden till hertigdömet Bremen-Verden och underställdes den svenska kronan – men den fria riksstaden Bremen hörde inte till detta territorium. I praktiken innebar avtalet att den svenske kungen tog över en stor del av landsbygden kring staden, men det återstod åtskilliga tvister att lösa rörande smärre områden, och tungt vägande röster i den svenska riksledningen var av den bestämda åsikten att även staden borde lyda order från Stockholm, åtminstone att folket i Bremen borde hylla den svenske kungen och låta svenska trupper befinna sig i staden. Dessa oenigheter gav upphov till två av Sveriges minst kända krig, det första och det andra bremiska kriget.

Första bremiska kriget ägde rum 1653–1654 och var inte mycket till krig, snarare en svensk styrkedemonstration som slutade med recessen i Stade i november 1654. Sverige tillerkändes rätten till ett omstritt territorium utanför Bremen och myndigheterna i staden lovade att stå på Sveriges sida i konflikter med främmande makt, men frågan om stadens riksomedelbarhet (det vill säga om den skulle vara svensk eller formellt lyda under den tysk-romerske kejsaren) förblev olöst. Detta ledde till det andra bremiska kriget 1665–1666. Den svenska förmyndarregeringen (för Karl XI) förklarade krig mot Bremen, egentligen inte så mycket för att man högprioriterade en erövring av staden som för att skapa utrymme för att hålla en välutrustad armé på kontinenten, något man hoppades skulle gynna Sveriges utrikespolitiska läge och resultera i en god diplomatisk förhandlingsposition. Kriget bestod huvudsakligen av en svensk blockad av staden, under ledning av Karl Gustav Wrangel. Dessvärre för Sverige intervenerade grannarna, först och främst Lüneburg, på Bremens sida, och inför risken av en stor fientlig allians valde man att backa från kraven. Kriget blev därför ett svenskt nederlag. I november 1666 avslutades det genom traktaten i Habenhausen: Bremen förblev fri riksstad och de svenska befästningarna på stadens område revs ned.

Alltså: staden Bremen har aldrig ingått i det svenska riket, trots ett flertal försök av svenska monarker och regeringar att se till att så blev fallet.