Annons
X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

WEB_INRIKES

Foto: Christine Olsson

Korsord och sudoku. Många äldre har säkert på känn att det lönar sig att dagligen träna de grå hjärncellerna genom att bygga upp sitt ordförråd, men det har faktiskt saknats klara bevis för exakt hur bra det fungerar. Tills nu.

En forskargrupp vid universitetet i Santiago de Compostella har undersökt ett antal faktorer som misstänks ha positiv inverkan och upptäckt att just ett stort ordförråd sticker ut som särskilt gynnsamt för att bromsa utvecklingen av mild kognitiv svikt.

Det är sedan tidigare känt att personer med högre utbildning och mer komplexa jobb tycks kunna ta höjd mot demens och som belöning ha större chans att behålla sina mentala förmågor längre och sedan utveckla symtom på ett mildare sätt. Forskare brukar kalla detta för en kognitiv reserv som man själv kan påverka och bygga upp under livet. Med det menas alltså hjärnans tillgång till överkapacitet som kan mildra effekten då förmågan en dag börjar avta.

I den nya studien som publiceras i tidskriften Anales de psicologia undersöktes 326 personer som var äldre än 50 år, varav 104 uppvisade lindriga symtom på kognitiv svikt. Sedan testades deras ordförråd och vägdes mot en rad andra faktorer.

Slutsatsen blev att just ordförrådet framstod som särskilt avgörande. Även antalet års utbildning och läsvanor stack ut, men inte fullt lika mycket. Den som haft ett yrke med komplexa arbetsuppgifter hade en något minskad risk. Däremot såg man inte i denna här studien någon skyddande inverkan mot kognitiv svikt av social och kulturell aktivitet.

En av författarna, Cristina Lojo Seoane, menar att ordförrådet är särskilt intressant att studera eftersom det kan användas som ett ganska djuplodande mått på förmågan att aktivt använda sig av tidigare förvärvade kunskaper.

För läkare som behandlar personer med kognitiv svikt kan ordförrådet alltså att vara ett bra mått på hur olika behandlingar fungerar. Men dessutom rekommenderar forskarna träning av ordförrådet som en verksam behandling i sig.

 

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Henrik Ennart

szf47071

Foto: Markus Schreiber

Har du snabba humörsvängningar? Det kan bero på att du är född på sommaren.

Om du är född på vintern ökar sannolikheten för att du ska bli deprimerad, medan däremot hösten bara tycks orsaka en viss irritation.

Ungerska forskare har upptäckt en koppling mellan tiden för födelsen och typen av temperament. De studerade 400 personer och matchade deras personligheter mot vilken tid på året de var födda. Slutsatsen har presenterats på en stor forskningskonferens i Berlin.

Sannolikheten för att ha ett visst temperament var i flera fall kopplat till årstiden vid födseln. På samma sätt dominerade olika sorters personslighetsstörningar – en slags förlängningar av dessa temperament –  under skilda årstider. Det går däremot inte att säga att någon årstid var särskilt fördelaktig.

Några exempel:

• En labil personlighet (cyclotymi) som kännetecknas av plötsliga kast mellan sorgsenhet och upprymdhet var mycket vanligare bland personer födda på sommaren än bland dem födda på vinter.

• Hypertymi, en personlighet präglad av överdriven glättighet, pratsamhet och brist på självkritik – en sorts lindrig mani som inte räknas som störning – var vanligast bland vår- och sommarbarn.

• De som var födda på vintern var signifikant mindre lättirriterade än barn födda alla andra årstider.

• Barn födda på hösten drabbades inte alls lika ofta av depression som personer födda på vintern.

Det är sedan tidigare känt inom psykologin att olika årstider påverkar risken för olika sjukdomar, psykiska sjukdomar inräknat. Denna observation har genom århundraden lagt grund till olika typer av folktro och exempelvis astrologi.

Tidigare studier har visat att tidpunkten för födelsen kan påverka förekomsten av signalämnen som dopamin och serotonin. Det här är dock första gången forskare undersökt om detta förhållande även kan få mer långtgående påverkan på personligheten.

”Vi kan i nuläget inte säga någonting om mekanismen bakom detta. Vad vi nu undersöker är om det finns genetiska markörer kopplade till årstider”, förklarar Xenia Gonda som är assisterande professor vid Semmelweissuniversitetet i Budapest.

”Även om både arv och miljö bidrar till en människas temperament så vet vi nu att tidpunkten för födelsen också spelar in. Och tendensen till hypertymi bland sommarbarn är spännande”, kommenterar professor Eduard Vieta vid den europeiska organisationen för neurofarmakologi.

Henrik Ennart

szd0230c

Foto: Hasse Holmberg

Rak i ryggen eller blicken i gatan. Humöret sätter tydliga spår i hur vi rör oss. Nu visar ett färskt experiment att det även gäller åt andra hållet: att gångstilen påverkar vårt sinnestillstånd. Resultatet: när forskarna uppmanade testpersoner att gå på ett deprimerat sätt – med nedsjunkna axlar och små armrörelser – så blev de på mätbart sämre humör.

En av studiens författare, Nikolaus Troje som är professor vid det kanadensiska forskningsinstitutet CIFAR har tidigare kunnat visa att deprimerade människor rör sig annorlunda än lyckliga och glada människor. Frågan var därför om mekanismen fungerar även i motsatt riktning och om det är möjligt att påverka sinnestillståndet genom att ändra gångart.

För att testa hypotesen fick en grupp testpersoner läsa igenom en lista med ord som ”söt”, ”rädd” och ”orolig”. Därefter fick de gå på ett rullband samtidigt som de fick titta på en visare som markerade om de gick på ett glatt eller deprimerat sätt. Testpersonerna kände inte till vad visaren representerade men uppmanades att gå på ett sätt så att den kom så långt som möjligt åt vänster – det deprimerade hållet.

Det visade sig vara mycket lätt att anpassa gångstilen.

Efteråt ombads de att skriva ner så många ord som de kunde komma ihåg från listan. Det visade sig då att de testpersoner som gått på ett deprimerat sätt kom ihåg fler negativt laddade ord än de som haft en gladare gångstil med rakare rygg, höjd haka och större armrörelser. De hade alltså, enbart genom sättet att röra sig, fått en mer negativ attityd.

Forskarna menar att detta kan leda till en ond cirkel. Sedan tidigare är det känt att deprimerade människor kommer ihåg negativa saker de upplevt lättare än positiva upplevelser. Och att komma ihåg allt det trista får dem att må ännu sämre.

– Om det går att bryta den onda spiralen så skulle det innebära ett starkt terapeutiskt verktyg i behandlingen av deprimerade, kommenterar Nikolaus Troje som efterlyser mer forskning på området.

Studien som publicerats i Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry ingår i ett forskningsprojekt som syftar till att lägga grunden till artificiell intelligens. För att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar kartläggs bland annat hur vi undermedvetet tolkar ansiktsuttryck, kroppshållning och rörelser.