Annons

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

spd1bd1e

Kampen mot antibiotikaresistenta bakterier intensifieras rejält genom det femåriga mångmiljardprogram som president Barack Obama sjösatte i torsdags.

Planen, som baseras på en rapport från presidentens vetenskapliga rådgivare, välkomnas av många experter, men möter också kritik för att rikta allt för lite fokus mot den i USA utbredda användningen av antibiotika inom jordbruket.

Beskedet från Vita huset innebär att ansvariga myndigheter senast den 15 februari ska lägga fram en 5-årsplan där 6,5 miljarder kronor om året satsas på ökad övervakning av användningen, bromsa spridningen och att ta fram nya sorters antibiotika. Till det kommer 1,1 miljarder kronor om året under sju år för att forska kring hur antibiotikaresistens uppstår och sprids.

Antibiotika gör att kycklingar, grisar och nötboskap växer snabbare och används i USA ofta på friska djur av just det skälet. I satsningen anslås pengar för att utveckla alternativ till antibiotika som kan användas som tillväxtfrämjare på djur inom jordbruket, ett förslag som knappast är okontroversiellt i de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Som ett avstamp instiftas ett pris på 200 miljoner dollar (ca 1,4 miljarder kronor) till den som först lyckas utveckla ett snabbtest för att upptäcka resistenta bakterier.

Kritiker menar att planen är en eftergift för den inflytelserika köttlobbyn och inte på allvar tacklar problemen inom jordbruket. De enda begränsningarna är en frivillig överenskommelse med tillverkarna om att sluta använda tillväxtargumentet i sin marknadsföring.

Två förslag om att antibiotika som ges till sjuka människor inte ska användas på djur av har fastnat i kongressen. Den nya planens krav på mer forskning kring spridningsvägarna och alternativa tillväxtfrämjare är sannolikt ett sätt att komma förbi denna låsning, om än mycket långsamt och utan att utmana mäktiga jordbruksintressen.

Redan idag beräknas resistenta infektioner skörda 23 000 liv i USA varje år – I EU är antalet 25 000 – och tynger sjukvårdens budget med 250 miljarder kronor. Då är ändå epidemin bara i sin linda. Den värsta sortens bakterier sprids nu snabbt i amerikanska storstäder och en rapport från World economic forum i Davos slog förra året fast att det är ett sannolikt scenario att antibiotika inom en tioårsperiod är ineffektiva mot våra vanligaste infektioner.

”Vardagliga saker som ont i halsen eller ett barns skrubbade knä kan åter döda”, sade Margaret Chan, generalsekreterare för Världshälsoorganisationen WHO i ett uttalande.

En förklaring till att så få nya antibiotika utvecklats är att det finns mindre pengar att tjäna. Dels har det blivit svårare och kräver mer arbete, dels gör risken för resistens även för det nya preparatet att bolagen snabbt vill kunna räkna hem affären. Men antibiotika är något som patienterna ska äta sällan och kostnaderna hinner inte betala sig innan patenten gått ut.

Slutsatsen i Davos-rapporten var att marknaden misslyckats och att det behövdes statliga satsningar. En sådan satsning har USA nu inlett, frågan är bara om de kritiker får rätt som menar att det är meningslöst att utveckla nya medel som hälls in i ett läckande system.

Foto: Håkan Lindgren

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart