X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Diagram of inheritance of X chromosome with mark (1)

 

Norrländska kvinnor som på 1800-talet fick uppleva missväxt och svält under barndomen fick sondöttrar med kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Fynden tyder på att plötsliga förändringar av tillgången på mat – svår missväxt före eller efter extremt goda skördar – kan orsaka förändringar i arvsmassan som går i arv till senare generationer. Det skulle kunna förklara varför tidig hjärtdöd är vanlig bland folkgrupper som på kort tid gått från svält till välstånd.

Upptäckten är gjord av svenska forskare som gjort djupgående studier av befolkningen i Överkalix, och publiceras i BMC Genetics.

Risken bland kvinnor med exponerade farmödrar var mer än dubblad, plus 169 procent.

– Det är en förfärligt stor effekt, knappt så man tror att det är sant, säger Lars Olov Bygren, professor emeritus vid Umeå universitet och numera forskare vid institutionen för nutrition och biovetenskaper vid Karolinska institutet.

Överkalix liksom stora delar av Norrland under 1800-talet lämpar sig väl för att studera långsiktiga effekter av svält. Tillgången på mat under året styrdes i hög grad av hur skörden slog ut. Järnvägen söderifrån var ännu inte utbyggd och hjälpsändningar sjövägen under nödår blockerades av isen i Bottenviken.

Under de goda åren var situationen den omvända. Bristfälliga transporter gjorde att avsättningen för skörden var dålig och priserna föll. Brist på lagringsmöjligheter för att spara till kommande år bidrog också till att folk under goda tider åt mer än vad de egentligen behövde.

Till det kommer att orter som Överkalix har noggrant förda folkbokföringsregister.

Forskarna valde slumpmässigt ut 317 personer födda 1890, 1905 eller 1920 och spårade sedan 1200 föräldrar och far- och morföräldrar.

Fem mycket stora kast i tillgången på mat observerades under 1800-talet. Vid två tillfällen, 1812 och 1821, följdes missväxt av ett år med ovanligt rik skörd. Under tre år – 1799, 1876 och 1880 – var bilden den motsatta och mycket goda skördar följdes då av missväxt och hunger.

Överkalixbor som upplevt någon av dessa plötsliga omställningar före 13-års ålder visade sig när materialet analyserades ha barnbarn med påtagligt sämre hjärthälsa.

Det märkliga var att sambandet bara gäller för farmödrar och deras sondöttrar.

– Det tyder på att ett genetiskt anlag påverkats i den manliga x-kromosomen, säger Lars Olov Bygren.

Om risken sedan förs vidare även ytterligare en generationen eller suddas ut i mötet med andra arvsanlag är det ännu ingen som vet.

Mutationer av gener kan ta mycket lång tid, men på senare år har forskarna insett att miljöfaktorer kan slå på och av anlag som redan finns vilande i generna.

– Vi kan inte säga varför detta skett. Det kan ha någon evolutionär förklaring men inget som vi kan säga med säkerhet, säger Lars Olov Bygren.

En teori är att ett anlag som ökar chanserna till överlevnad på kort sikt skulle kunna ha som bieffekt att öka andra risker som uppstår på lång sikt.

Samma forskare har tidigare rapporterat att svält under fostertiden och barndomen kan påverka hälsan senare i livet i den generation som själv blivit utsatt.

– Nästa steg är att försöka hitta exakt vilken gen som påverkats. I så fall har vi en tidigare okänd markör för hjärt- och kärlsjukdom som kanske kan öppna för nya sorters behandling, säger Lars Olov Bygren.

I det arbetet kommer forskarna att samarbeta med två andra ledande forskargrupper som undersökt hälsoeffekter av svält.

Den ena har kartlagt följderna av den massvält som drabbade Irland 1845 på grund av potatispesten. Staden Bristol blev då invaderad av svältande som var på flykt.

Den andra studien har följt upp den den svält som drabbade den holländska staden Leiden precis efter andra världskriget då försörjningen av livsmedel ännu inte kommit igång. Erfarenheter från dessa studier tyder bland annat på att svält under fosterstadiet kraftigt påverkar risken för att insjukna i depression och schizofreni senare i livet.

Till denna skara prominenta studier sällar sig nu alltså även forskningen kring de norrländska nödåren.

 

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart