Henrik Ennart
Foto: Christine Olsson
Korsord och sudoku. Många äldre har säkert på känn att det lönar sig att dagligen träna de grå hjärncellerna genom att bygga upp sitt ordförråd, men det har faktiskt saknats klara bevis för exakt hur bra det fungerar. Tills nu.
En forskargrupp vid universitetet i Santiago de Compostella har undersökt ett antal faktorer som misstänks ha positiv inverkan och upptäckt att just ett stort ordförråd sticker ut som särskilt gynnsamt för att bromsa utvecklingen av mild kognitiv svikt.
Det är sedan tidigare känt att personer med högre utbildning och mer komplexa jobb tycks kunna ta höjd mot demens och som belöning ha större chans att behålla sina mentala förmågor längre och sedan utveckla symtom på ett mildare sätt. Forskare brukar kalla detta för en kognitiv reserv som man själv kan påverka och bygga upp under livet. Med det menas alltså hjärnans tillgång till överkapacitet som kan mildra effekten då förmågan en dag börjar avta.
I den nya studien som publiceras i tidskriften Anales de psicologia undersöktes 326 personer som var äldre än 50 år, varav 104 uppvisade lindriga symtom på kognitiv svikt. Sedan testades deras ordförråd och vägdes mot en rad andra faktorer.
Slutsatsen blev att just ordförrådet framstod som särskilt avgörande. Även antalet års utbildning och läsvanor stack ut, men inte fullt lika mycket. Den som haft ett yrke med komplexa arbetsuppgifter hade en något minskad risk. Däremot såg man inte i denna här studien någon skyddande inverkan mot kognitiv svikt av social och kulturell aktivitet.
En av författarna, Cristina Lojo Seoane, menar att ordförrådet är särskilt intressant att studera eftersom det kan användas som ett ganska djuplodande mått på förmågan att aktivt använda sig av tidigare förvärvade kunskaper.
För läkare som behandlar personer med kognitiv svikt kan ordförrådet alltså att vara ett bra mått på hur olika behandlingar fungerar. Men dessutom rekommenderar forskarna träning av ordförrådet som en verksam behandling i sig.