Sötningsmedel – hur rädd behöver man vara?

Förra veckans största internationella matlarm var utan tvekan nyheten i tidskriften Nature att vanliga sötningsmedel påverkar magens bakterieflora och kan kopplas till ökat blodsocker.

”Vår upptäckt ger skäl till en allmän omvärdering av den massiva och okontrollerade användningen av sötningsmedel”, förklarade studiens huvudförfattare Eran Elinav vid vid det israeliska Weizmann-institutet.

Frågan är förstås het eftersom många människor fått upp ögonen för riskerna med att äta för mycket socker och istället gått över till sötningsmedel. Själv har jag visserligen aldrig varit en stor supporter av sötningsmedel, men det bör påpekas att det finns svagheter i den här studien som gör den mer intressant som grundforskning än som färdigt skäl att ändra sina matvanor.

Orsaken till att resultaten uppmärksammats runt om i världen är utan tvekan att forskarna försökt knyta ihop två hittills separerade forskningsgrenar: blodsockerreglering och magens bakterier.

Deras lösning är lockande och skulle räta ut ett irriterande frågetecken. Tidigare studier har nämligen ibland visat att personer som konsumerar sötningsmedel går ned i vikt medan andra studier visat på raka motsatsen. Försök till förklaringar har varit att sötningsmedel underblåser ett sug även efter vanligt socker, men också att det är människor som har högt blodsocker som mest äter sötningsmedel.

Här lyfts istället en helt annan mekanism fram: att magbakterierna kan påverka blodsockret via en okänd mekanism då vi äter konstgjorda sötningsmedel som inte tas upp av kroppen.

Forskarna matade möss med tre sötningsmedel: sukralos, aspartam och sackarin och kunde konstatera att deras blodsockernivåer höjdes signifikant. När magbakterier från sådana möss flyttades över till andra möss som fått magen steriliserad med antibiotika höjdes även deras blodsocker.

Forskarna undersökte även 381 människor och upptäckte att de som åt sötningsmedel hade en annorlunda bakterieflora i magen. I det försöket kunde de inte avgöra orsak och verkan men i ett litet experiment där sju frivilliga deltog visade det sig att fyra av dem fick höjt blodsocker efter fyra dagars konsumtion av sötningsmedel. De fick också ändrad bakterieflora i magen.

Kanske mest intressant: när forskarna tog den ändrade bakteriefloran från människor och gav till möss med steriliserade magar höjdes mössens blodsockernivåer.

Det finns flera anledningar att vara försiktig med att dra slutsatser av en sådan här studie, även om den verkligen är intressant. Möss är trots allt inte människor och vi reagerar inte alltid på samma sätt. Förändringen av bakterifloran i den större studien på människor visar på ett samband, men bevisar inte vad som är orsak och verkan. Avslutningsvis är experimentet på sju testpersoner, där en effekt kunde ses på fyra, intressant och kanske en väckarklocka, men på tok för litet för att ändra några kostrekommendationer.

Överkonsumtion av socker bidrar till fetma och är bevisat skadligt både för hjärtat och tänderna, det är risker som tills vidare överväger.

Nu håller de israeliska forskarna på att samla ihop ett hundratal testpersoner till en ny studie, så sista ordet är definitivt inte sagt.

Under tiden är jag själv allmänt skeptisk till sötningsmedel, men mest av andra skäl. Jag skriver gärna under på den amerikanska matprofessorn Marion Nestles ganska subjektiva argument i den delen:

• De smakar illa (tycker jag).

• De har ingen bevisad effekt för att hjälpa människor att gå ned i vikt.

• De är konstgjorda och bryter mot min regel att inte äta något konstgjort.

Kanske kan de påverka magens bakteriflora och blodsockret, men det återstår att bevisa.

Under tiden äter jag socker om jag vill ha något sött. Men bara lite.

Foto: Jessica Gow