Annons
X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

WEB_INRIKES

 

Foto: Christine Olsson

Det är en myt att äldre får sämre minne. Tvärtom tänker äldre snabbare än unga människor men har ofantligt mycket mer information att tröska igenom. Det hävdar forskare i lingvistik vid universitetet i tyska Tübingen.

Bilden av att äldre blir allt mer trögtänkta är väl etablerad. Den har dessutom stöd i många studier.

Men enligt tyska forskare som använt avancerad datasimulering är detta helt fel. Bilden av försämrade kognitiva förmågor beror på felaktigt konstruerade testmetoder som inte tar hänsyn till den enorma mängd information som de äldres hjärnor matat in och hanterar.

Varje dag tillkommer ny information och det har felaktigt tolkats som en gradvis minskad förmåga, skriver de i en artikel publicerad i tidskriften Topics in cognitive science.

”Är det bättre att komma ihåg sex födelsedagar nästan perfekt, än att ha lärt sig 600 födelsedagar och kunna placera in en stor del?” frågar sig forskningsledaren Michael Ramscar.

Han betonar att det självklart också finns fysiologiska sjukdomar som ger minskad hjärnkapacitet men att dessa tydligare måste skiljas ut från en normal utveckling hos en långlivad människa.

Tendensen att glömma ord brukar tolkas som avtagande förmåga. Men sedan forskarna simulerat den enorma mängd ord som en äldre människa lärt sig drar de slutsatsen att det är fullt rimligt att tappa bort vissa av dem.

Sammanlagt behärskar de äldre enormt mycket fler ord än unga. Det stora flertalet används sällan men konkurrerar om uppmärksamheten. I de tester som används för att mäta kognitiv förmåga premieras det att komma ihåg vanligt förekommande ord framför ovanliga ord, påpekar forskarna.

Det innebär att en person med stort ordförråd missgynnas i dessa test jämfört med en person med litet ordförråd.

Glömma namn påstås äldre också göra. Men det tycks snarare handla om att fler namn slåss om uppmärksamheten inuti hjärnan än om att namnen faktiskt glöms bort.

I ett antal experiment belyser forskarna att de äldre tvärtom genom sin erfarenhet lärt sig att använda hjärnan mer effektivt. Ett steg i denna utveckling är att hjärnan lär sig att sortera bort ovidkommande information. Det fungerar alldeles utmärkt så länge man är fortsatt yrkesaktiv och utsätter hjärnan för en strid ström av sådan information.

Tyvärr sammanfaller detta stadium i hjärnans utveckling ofta med pensionsåldern då informationstrycket dramatiskt avtar. Det som tidigare var bisak tar då större plats, men sorteras kanske ändå bort. Följden av pensioneringen blir därför att bilden av ett försämrat intellekt lätt tar över på grund av bortglömda småsaker utan att den verkliga och tvärtom förbättrade förmågan att se helheter kommer till användning.

Om vi alltså inte blir dummare när vi åldras så är det dessvärre så att själva myten om att vi får sämre minne leder till en ändrad självbild och detta leder i sin tur till att förmågan försämras. Det blir ”ett absurt slöseri med humankapital och mänsklig potential”, varnar Michael Ramscar.

I en kommentar skriver tidskiften att “Det är hög tid att omvärdera vad vi menar med en åldrande hjärna innan våra felaktiga antaganden leder till beslut och åtgärder som marginaliserar äldre och slösar bort allmänna resurser på fel saker.”

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart