X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Deep Freeze

Foto: Mark Lennihan

Ända sedan jag gjorde värnplikten har jag varit övertygad om att ett av de bästa sätten att gå ner i vikt måste vara att vistas utomhus och låta kroppen anstränga sig för att hålla värmen. För sällan har jag suttit stilla så mycket och frusit och ändå blivit så extremt hungrig.

Sedan dess har jag frågat flera experter på området och svaret har varit att, visst kan det ha betydelse men det är troligen inget avgörande.

Men nu får jag vatten på min kvarn. En studie som publiceras i tidskriften Trends in Endocrinology & Metabolism visar att regelbunden exponering för mild kyla kan vara ett hälsosamt och uthålligt sätt att gå ner i vikt.

Vänd på resonemanget så betyder det att våra varma och bekväma bostäder och arbetsplatser åtminstone delvis – vid sidan av socker, överätande och för lite motion – kan ha bidragit till att övervikt blivit allt vanligare.

”De flesta av oss är exponerade för inomhusmiljöer 90 procent av tiden”, konstaterar studiens huvudförfattare Wouter van Marken Lichtenbelt vid Maastricht Universitys Medical Center i Nederländerna i en kommentar. ”Vi tror att vardaglig mild kyla på ett signifikant sätt kan påverka vår energiförbrukning.”

Marken Lichtenbelt och hans kollegor började studera frågan för tio år sedan, mest för att den fått så lite uppmärksamhet.

Studierna har visat att effekten skiljer sig ganska mycket åt från person till person och förklaringen tycks vara det så kallade bruna fettet. Brunt fett är värmegenererande och kaloribrännande och vanligt hos spädbarn. Det försvinner när vi åldras och det var bara några år sedan man insåg att vi har en del kvar långt upp i åren. Idag riktas mycket fokus mot denna forskning och möjligheterna att aktivera det bruna fettet.

De vuxna individer som hade mest brunt fett reagerade starkast på kyla genom att bränna energi. Marken Lichtenbelt anser sig därför ha bevis för att mer varierande inomhustemperaturer, som skiftar med vädret utomhus, är bra, även om långtidseffekterna fortfarande behöver studeras närmare.

En japansk forskargrupp har tidigare rapporterat att människor som under sex veckor vistats två timmar om dagen i 17 graders temperatur tappade kroppsfett. Men lagom tycks vara bäst för vikteffekten avklingar om det blir för kallt för länge. Då vänjer vi oss vid kylan.

Efter att under tio dygn ha vistats sex timmar om dagen i kyla huttrade den holländska testpatrullen mindre när temperaturen sedan sänktes till 15 grader. Den hårt nedkylda gruppen visade till och med tecken på ökad mängd kroppsfett.

Lärdomen: det lönar sig inte att stänga av elementen helt, men kanske att skruva ned några grader.

Hos unga och medelålders kan kroppens produktion av värme (innan huttrandet inträder) svara för från några procent upp till 30 procent av kroppens energiproduktion.
”Inomhustemperaturen i de flesta byggnader regleras för att minimera andelen som är otillfredsställda”, skriver forskarna. ”Detta leder till ganska höga inomhustemperaturer vintertid. Det här är tydligt på kontor, bostadshus och är allra tydligast på olika vårdinrättningar och sjukhus.”

De fortsätter: ”Genom att inte utsättas för varierade temperaturer kan hela befolkningar få ökad benägenhet för att utveckla fetma. Dessutom blir människor mer känsliga för plötsliga temperaturförändringar.”

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart