Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

WEB_INRIKES

Foto: Nina Varumo

Störd nattsömn på grund av skiftarbete får nästan alla kroppens klockgener att tappa kontrollen över tiden. Det visar en ny studie gjord av forskare vid centrumet för sömnforskning vid universitetet i Surrey.

Nattarbete har tidigare kopplats till ökad risk för en lång rad sjukdomar däribland typ 2 diabetes, hjärtinfarkt och cancer.

Samma forskarlag uppmärksammades flera gånger förra året för att de i olika studier kunnat mäta hur en minskad nattsömn, bland annat från från sju och en halv till sex och en halv timmes sömn, aktiverat gener för inflammation, immunförsvar och stress, liksom gener som påverkar diabetes och cancerrisk.

Deras senaste studie, presenterad i tidskriften PNAS, visar att det till och med är mer skadligt att variera tidpunkten för sömnen mellan dag och natt, än att sova för lite.

Kroppen har en inbyggd klocka som kallas den cirkadiska rytmen. Den kalibreras främst av solljuset och av hormonet melatonin, och styr i sin tur kroppens utsöndring av ett stort antal hormoner vilket ofta sker under natten. När vi åldras tenderar den cirkadiska rytmen att försvagas vilket leder till att hormonerna utsöndras i otakt vid skilda tidpunkter på dagen. Detta resulterar i en mängd besvär, allt från trötthet, förvirring och yrsel till rubbad ämnesomsättning och rubbad utsöndring av köns- och tillväxthormoner.

I den nya studien lät forskarna 22 testpersoner leva i ett sömnlabb i tre dygn och deras sömnperiod försköts under kontrollerade former med 4 timmar, precis som vid jet-lag eller skiftarbete. I början var 1400 av de analyserade generna i samklang med personens dygnsrytm. Sedan testpersonernas sömnperiod förskjutits var endast 228 gener synkroniserad, en sexfaldig minskning.

Slutsatsen är att dygnsrytmen och hur vi fördelar perioder av sömn och vakenhet påverkar de molekylära mekanismer som utgör själva kärnan i de genuttryck som genererar den livsviktiga cirkadiska rytmen.

”Mer än 97 procent av de gener som styr rytmen påverkas efter sömn vid fel tillfälle och det förklarar varför vi mår så dåligt vid en jet lag, eller om vi måste jobba oregelbundna skift”, säger en av forskarna, Simon Archer, i en kommentar.

Varje organ i kroppen har gener som håller koll på rytmen obereonde av varandra, men vid oregelbunden sömn ruckades detta så att hjärtat kunde följa en rytm medan njurarna och hjärnan följde en helt annan.

”Det blir kaos. Det är som att bo i ett hus med en klocka i varje rum, men där alla går fel. Det leder förstås till kaos  i hushållet”, kommenterar Simon Archer.

Följden misstänks kunna bli en rad kroniska sjukdomar som dyker upp efter många år av skiftarbete.

Flera sömnforskare som kommenterat studien har överraskats av att en så stor effekt uppstått så snabbt. De efterlyser nu mer forskning om de långsiktiga hälsoeffekterna av skiftarbete.

 

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Fler bloggar