X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Apple Crop

Foto: Jim Cole

Tidningen Råd & Röns fynd av mögelgiftet patulin i äppeljuice väcker en del allvarliga frågor om hur kontrollen ser ut. Sedan 2008 har EU:s livsmedelsmyndigheter nämligen inte rapporterat ett enda liknande fall via sitt internationella larmsystem RASSF. Men här hittade Råd & Rön alltså patulin i 3 av 12 testade sorters äppeljuice, varav två låg över gränsvärdet för barn.

Skillnaden är markant om man jämför med kontrollen av andra mögelgifter. Under 2013 och 2014 har det exempelvis gått ut 85 EU-larm om mögelgiftet ochratoxin och hela 590 larm om aflatoxin.

Det är tydligt att provtagningen av patulin, som anses något mindre hälsofarligt än andra mögelgifter, inte har prioriterats vid olika kontrollinsatser.

Myndigheterna brukar betona att halter som ligger under gränsvärdet inte medför någon hälsofara och att säkerhetsmarginalen är väl tilltagen. Det bör dock noteras att samma argument förekom före 2006 då EU senast gjorde en större genomlysning av området och i samband med detta skärpte gränsvärdena för en rad mögelgifter.

Ochratoxin och aflatoxin är mycket starka och cancerframkallande gifter på en risknivå som ligger över de flesta bekämpningsmedel. Patulin anses inte fullt lika farligt men även detta ämne är genotoxiskt och kan vid längre exponering av höga doser skada immunförsvaret, embryon och nervsystemet. Det ger inte tumörer på försöksråttor men för att utesluta cancerrisken helt krävs större studier på andra arter.

Mögelgifter har lyfts fram som en avgörande orsak till att Europas befolkning inte ökade nämnvärt under hela medeltiden. Det var först då råg – som lätt angrips av mögel – ersattes som stapelvara av vete och potatis som befolkningsökningen tog fart på allvar.

Låga halter får också varningsklockorna att klämta i ett annat avseende. En fjärdedel av den samlade världsskörden skadas av mögel och hotet är särskilt stort i länder med varma och fuktiga klimat. Patulin är särskilt vanligt på äpplen. Om man tar en del av denna mögliga frukt och blandar med annan frukt så är det möjligt för en producent att hålla gifthalterna under gränsvärdet.

För att konsumenterna inte ska bli lurade att betala för rutten och hälsofarlig frukt är det förbjudet inom EU att blanda upp möglig frukt på det här sättet.

Råd & Röns fynd ställer frågan på sin spets: Kan vi som konsumenter verkligen lita på att sådant fusk inte förekommer?

Patulin är en tydlig markör för dålig äppelkvalitet. En billig råvara. Det ser ut som en tanke att två av de tre sorters äppeljuice där Råd & Rön hittade mögelgiftet är Coop:s och ICA:s lågprismärken.

 

 

 

 

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Henrik Ennart

spd1bd1e

Kampen mot antibiotikaresistenta bakterier intensifieras rejält genom det femåriga mångmiljardprogram som president Barack Obama sjösatte i torsdags.

Planen, som baseras på en rapport från presidentens vetenskapliga rådgivare, välkomnas av många experter, men möter också kritik för att rikta allt för lite fokus mot den i USA utbredda användningen av antibiotika inom jordbruket.

Beskedet från Vita huset innebär att ansvariga myndigheter senast den 15 februari ska lägga fram en 5-årsplan där 6,5 miljarder kronor om året satsas på ökad övervakning av användningen, bromsa spridningen och att ta fram nya sorters antibiotika. Till det kommer 1,1 miljarder kronor om året under sju år för att forska kring hur antibiotikaresistens uppstår och sprids.

Antibiotika gör att kycklingar, grisar och nötboskap växer snabbare och används i USA ofta på friska djur av just det skälet. I satsningen anslås pengar för att utveckla alternativ till antibiotika som kan användas som tillväxtfrämjare på djur inom jordbruket, ett förslag som knappast är okontroversiellt i de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Som ett avstamp instiftas ett pris på 200 miljoner dollar (ca 1,4 miljarder kronor) till den som först lyckas utveckla ett snabbtest för att upptäcka resistenta bakterier.

Kritiker menar att planen är en eftergift för den inflytelserika köttlobbyn och inte på allvar tacklar problemen inom jordbruket. De enda begränsningarna är en frivillig överenskommelse med tillverkarna om att sluta använda tillväxtargumentet i sin marknadsföring.

Två förslag om att antibiotika som ges till sjuka människor inte ska användas på djur av har fastnat i kongressen. Den nya planens krav på mer forskning kring spridningsvägarna och alternativa tillväxtfrämjare är sannolikt ett sätt att komma förbi denna låsning, om än mycket långsamt och utan att utmana mäktiga jordbruksintressen.

Redan idag beräknas resistenta infektioner skörda 23 000 liv i USA varje år – I EU är antalet 25 000 – och tynger sjukvårdens budget med 250 miljarder kronor. Då är ändå epidemin bara i sin linda. Den värsta sortens bakterier sprids nu snabbt i amerikanska storstäder och en rapport från World economic forum i Davos slog förra året fast att det är ett sannolikt scenario att antibiotika inom en tioårsperiod är ineffektiva mot våra vanligaste infektioner.

”Vardagliga saker som ont i halsen eller ett barns skrubbade knä kan åter döda”, sade Margaret Chan, generalsekreterare för Världshälsoorganisationen WHO i ett uttalande.

En förklaring till att så få nya antibiotika utvecklats är att det finns mindre pengar att tjäna. Dels har det blivit svårare och kräver mer arbete, dels gör risken för resistens även för det nya preparatet att bolagen snabbt vill kunna räkna hem affären. Men antibiotika är något som patienterna ska äta sällan och kostnaderna hinner inte betala sig innan patenten gått ut.

Slutsatsen i Davos-rapporten var att marknaden misslyckats och att det behövdes statliga satsningar. En sådan satsning har USA nu inlett, frågan är bara om de kritiker får rätt som menar att det är meningslöst att utveckla nya medel som hälls in i ett läckande system.

Foto: Håkan Lindgren

Henrik Ennart

szb8e2f3

Sluta rök – och du undviker en av fem hjärtinfarkter. Lägg till motion – och två av fem kan strykas.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en livsstil som kombinerar hälsosam vikt och kosthållning, regelbunden motion, måttligt alkoholintag och icke-rökning skulle kunna förebygga fyra av fem hjärtinfarkter hos män.

– Det är egentligen inte så komplicerat. De flesta hjärtinfarkter skulle kunna undvikas ganska enkelt genom hälsosamma levnadsvanor, säger Agneta Åkesson, nutritionsforskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

I studien ingick 20 721 friska svenska män i åldrarna 45 till 79 år som följdes under en 11-årsperiod. Lägst risk för hjärtinfarkt fanns hos de män som:

• inte rökte;

• motionerade: promenerade eller cyklade minst 40 minuter om dagen och tränade lite hårdare minst en timme i veckan;

• hade ett bukomfång under 95 centimeter;

• drack måttliga mängder alkohol;

• åt en hälsosam kost med frukt, grönsaker, rotsaker, nötter, magra mjölkprodukter, fullkorn och fisk.

Forskarna kunde också se en tydlig riskminskning för var och en av de hälsosamma livsstilsfaktorerna som deltagarna omfattade.

– Lite är bättre än ingenting. Det var en tydligt minskad risk bara av att göra en eller två av dessa saker. Om männen i studien levde enligt alla fem så kan fyra av fem hjärtinfarkter undvikas, säger Agneta Åkesson.

Den aktuella studien gjordes på män, men en tidigare studie som Agneta Åkesson gjort var inriktad på kvinnor och kom till samma resultat.

– Insjuknande och död i hjärtsjukdomar har minskat jättemycket i Sverige de senaste decennierna. Det här visar att det fortfarande går att förbättra ytterligare mycket mer, säger Agneta Åkesson.

Syftet har inte varit att rangordna riskfaktorerna men det står ändå klart att rökning hamnar på första plats. Ju tidigare i livet man lägger om till en hälsosam livsstil desto bättre, och det gäller även rökning. Men forskarna betonar också att stora hälsovinster kan uppnås även av ändrad livsstil senare i livet.

I likhet med många andra hjärtstudier visar även denna att ett måttligt alkoholintag tycks ha en gynnsam effekt – på hjärtat.

– Man ska ha klart för sig att alkohol är en av de ledande orsakerna till förtida död på global nivå. Det ökar risken för cancersjukdomar och till det kommer depression, våld, trafikolyckor. Listan kan göras lång. Men just när det handlar om hjärtsjukdomar minskar risken, men då ska man hålla en måttlig konsumtion. Jag skulle dock aldrig rekommendera någon som inte dricker alkohol att börja göra det av hälsoskäl, säger Agneta Åkesson.

Så minskar du risken för hjärtinfarkt:

Gör 1 sak: äta hälsosamt – minskar risken med 26 procent.

Gör 2 saker: äta hälsosamt + låg alkoholkonsumtion – minskar risken med 35 procent.

Gör 3 saker: äta hälsosamt + låg alkoholkonsumtion + ingen rökning – minskar risken med 64 procent.

Gör 4 saker: äta hälsosamt + låg alkoholkonsumtion + ingen rökning + motionera – minskar risken med 76 procent.

Gör 5 saker: äta hälsosamt + låg alkoholkonsumtion + ingen rökning + motionera + max 95 centimeter i bukmått – minskar risken med 86 procent.

 

Källa: Journal of the american college of cardiology

Henrik Ennart

WEB_INRIKES

 

Förra veckans största internationella matlarm var utan tvekan nyheten i tidskriften Nature att vanliga sötningsmedel påverkar magens bakterieflora och kan kopplas till ökat blodsocker.

”Vår upptäckt ger skäl till en allmän omvärdering av den massiva och okontrollerade användningen av sötningsmedel”, förklarade studiens huvudförfattare Eran Elinav vid vid det israeliska Weizmann-institutet.

Frågan är förstås het eftersom många människor fått upp ögonen för riskerna med att äta för mycket socker och istället gått över till sötningsmedel. Själv har jag visserligen aldrig varit en stor supporter av sötningsmedel, men det bör påpekas att det finns svagheter i den här studien som gör den mer intressant som grundforskning än som färdigt skäl att ändra sina matvanor.

Orsaken till att resultaten uppmärksammats runt om i världen är utan tvekan att forskarna försökt knyta ihop två hittills separerade forskningsgrenar: blodsockerreglering och magens bakterier.

Deras lösning är lockande och skulle räta ut ett irriterande frågetecken. Tidigare studier har nämligen ibland visat att personer som konsumerar sötningsmedel går ned i vikt medan andra studier visat på raka motsatsen. Försök till förklaringar har varit att sötningsmedel underblåser ett sug även efter vanligt socker, men också att det är människor som har högt blodsocker som mest äter sötningsmedel.

Här lyfts istället en helt annan mekanism fram: att magbakterierna kan påverka blodsockret via en okänd mekanism då vi äter konstgjorda sötningsmedel som inte tas upp av kroppen.

Forskarna matade möss med tre sötningsmedel: sukralos, aspartam och sackarin och kunde konstatera att deras blodsockernivåer höjdes signifikant. När magbakterier från sådana möss flyttades över till andra möss som fått magen steriliserad med antibiotika höjdes även deras blodsocker.

Forskarna undersökte även 381 människor och upptäckte att de som åt sötningsmedel hade en annorlunda bakterieflora i magen. I det försöket kunde de inte avgöra orsak och verkan men i ett litet experiment där sju frivilliga deltog visade det sig att fyra av dem fick höjt blodsocker efter fyra dagars konsumtion av sötningsmedel. De fick också ändrad bakterieflora i magen.

Kanske mest intressant: när forskarna tog den ändrade bakteriefloran från människor och gav till möss med steriliserade magar höjdes mössens blodsockernivåer.

Det finns flera anledningar att vara försiktig med att dra slutsatser av en sådan här studie, även om den verkligen är intressant. Möss är trots allt inte människor och vi reagerar inte alltid på samma sätt. Förändringen av bakterifloran i den större studien på människor visar på ett samband, men bevisar inte vad som är orsak och verkan. Avslutningsvis är experimentet på sju testpersoner, där en effekt kunde ses på fyra, intressant och kanske en väckarklocka, men på tok för litet för att ändra några kostrekommendationer.

Överkonsumtion av socker bidrar till fetma och är bevisat skadligt både för hjärtat och tänderna, det är risker som tills vidare överväger.

Nu håller de israeliska forskarna på att samla ihop ett hundratal testpersoner till en ny studie, så sista ordet är definitivt inte sagt.

Under tiden är jag själv allmänt skeptisk till sötningsmedel, men mest av andra skäl. Jag skriver gärna under på den amerikanska matprofessorn Marion Nestles ganska subjektiva argument i den delen:

• De smakar illa (tycker jag).

• De har ingen bevisad effekt för att hjälpa människor att gå ned i vikt.

• De är konstgjorda och bryter mot min regel att inte äta något konstgjort.

Kanske kan de påverka magens bakteriflora och blodsockret, men det återstår att bevisa.

Under tiden äter jag socker om jag vill ha något sött. Men bara lite.

Foto: Jessica Gow

Henrik Ennart

Alzheimers Research

Det som är bra för ditt hjärta är också bra för din hjärna.

Bevisen är nu övertygande för att demenssjukdomar kan förebyggas genom minskad rökning och andra åtgärder som motverkar högt blodtryck och diabetes. Det beskedet lämnar den internationella alzheimerorganisationen – Alzheimer disease international –  i sin årsrapport som baseras på en stor genomgång av den senaste forskningen.

Rapporten har offentliggjorts lagom inför den internationella alzheimerdagen på söndag och budskapet är att demenssjukdomar måste bli en naturlig del i ett förebyggande folkhälsoarbete på samma sätt som andra stora folksjukdomar. Risken för demens bör dessutom få samma fokus som andra sjukdomar i antirökkampanjer.

Enligt rapporten lider nu  44 miljoner människor av demens, en siffra som väntas bli dubblad till 2030 och trefaldigad till 2050. Men det finns även ljuspunkter, som att risken går att påverka, även relativt sent i livet. Rapporten betonar dock att det  inte finns garantier för att en ändrad livsstil kan förebygga demens hos varje enskild individ.

Medan rökning är den enskilt viktigaste riskfaktorn för demens är risken för exrökare som är över 65 år i princip lika stor som för den som aldrig har rökt.

Diabetes kan öka risken för demens med 50 procent, och det finns enligt rapporten också ett tydligt samband mellan demenssjukdomar och fetma och låg fysisk aktivitet.

Rapporten påminner också om tidigare forskning som övertygande visat att utbildning och andra aktiviteter som gör att hjärnan får jobba i ungdomen och medelåldern minskar och skjuter upp symtomen om demens uppstår senare i livet.

– Även om ålder och gener är en del av bilden kan vi minimera risken för att utveckla demens genom att sluta röka, äta mer hälsosamt, motionera, utbilda oss och på andra sätt utmana våra hjärnor så att de håller sig aktiva. Människor som redan har demens, eller tecken på det, kan också göra detta och det kan hjälpa dem att bromsa sjukdomen, kommenterar Graham Stokes, professor och verksam vid ett av världens största vårdföretag, Bupa, som bland annat ansvarar för 24 000 patienter runt om i världen som lider av demenssjukdomar.

 

Henrik Ennart

Skärmavbild 2014-09-18 kl. 14.56.19

Föryngringsforskning är en stekhet trend i Kalifornien. Nyligen sjösatte Google en mångmiljardsatsning på att jaga rätt på ungdomens källa via sitt forskningsbolag Calico. Nu är det dags igen.

Ett nyinstiftat pris – Palo Alto longevity prize – ska går till den forskare som först kan ”hacka livets kod och bota åldrande”. Belöningen blir 1 miljon dollar – och längre liv på köpet, får man förmoda. Det hela är utformat som en tävling där bidragen ska lämnas in mellan 2016 och juni 2018. Därefter koras de första vinnarna i september 2018.

Bakom priset står – Palo Alto Investors – en hedgefond med inriktning på hälsa och biotenik som gjorts sig känd för att göra få men ofta extremt framgångsrika investeringar. Bolaget har tillgångar på på mer än 1 miljard dollar och leds av Stanforddoktorn Joon Yun. Han säger sig ha avsatt betydande tillgångar, både för att dela ut priset under en följd av år och för att hjälpa till med utvecklingen av de vinnande bidragen.

Tanken väcktes då Yuns pappa dog 68 år gammal, men idén om ett pris kom från Yuns barnflicka som är god vän med Google styrelseordförande Eric Schmidt. I den rådgivande priskommittén sitter mycket riktigt också representanter för Google men även exempelvis PayPal-grundaren och Facebook-miljardären Peter Thiels investmentfond.

Priset har två klasser. I den ena gäller det att först lyckas återskapa en ungdomlig rytm hos ett åldrande däggdjurshjärta. Måttet som används är hjärtvariabilitet, HRV, som visar hur snabbt ett hjärta kan ändra rytm, en förmåga som avtar med åldern. Dessa bidrag ska vara inlämnade 2016.

Den andra klassen vinns av den forskargrupp som först kan förlänga livslängden på ett däggdjur med 50 procent och att det sker med bibehållen biologisk jämvikt (homeostas). Här ska bidragen vara inlämnade senast i juni 2018.

– Vi spenderar mer än 2 biljoner dollar om året på sjukvård och gör ett ganska bra jobb för att människor ska leva längre, men till slut dör du ändå. En bättre plan är att göra slut på behovet av sjukvård helt och hållet, säger Joon Yun intervjuad av Bloomberg Businessweek.

– Vi är helt upptagna med att hantera följderna av åldrandet, inte själva grundorsaken.

Elva forskarlag har redan anmält sig, däribland ansedda grupper från Stanford-universitetet och Washington-universitetet.

– Nu är en lämplig tidpunkt att sjösätta det här priset eftersom vi nått en punkt i vetenskapens utveckling där vi verkligen har en möjlighet att lösa åldrandet, säger säger en av de tävlande,  Doris Taylor, som är forskare vid Texas heart institute till TV-kanalen CNBC.

Hennes grupp är inriktade på stamceller medan andra tävlande tror sig kunna lösa problemet med hjälp av bland annat forskning kring gener, hormoner och även elektriska impulser.

 

Henrik Ennart

syc3fce1

Det finns ett rakt samband mellan mängden tillsatt socker i maten och risken för hål i tänderna, visar en studie från University college London.

Konsumtion av socker är den helt dominerande orsaken till karies och samhällets kostnader för tandvården står för mellan fem och tio procent av de totala hälsovårdskostnaderna i industrialiserade länder, skriver forskarna i tidskriften BMC Public health. Deras data visar att kopplingen till hål i tänderna börjar redan från första grammet och sedan ökar i takt med intaget.

Forskare inom både nutrition och tandhälsa menar nu att  folkhälsomålet för mängden tillsatt socker bör sänkas till mindre än 3 procent av det totala energiintaget, även då fluor används. För ett barn fylls den dagsdosen redan av en kvarts burk Coca-Cola, eller andra drycker med tillsatt socker.

Hål i tänderna är den vanligaste icke smittsamma sjukdomen i världen som drabbar upp till 90 procent av alla skolbarn i länder med västerländska matvanor. Men den nya studien slår hål på myten att problemet enbart gäller barn. I verkligheten ackumuleras skadorna och de flesta nya hål uppstår hos vuxna och inte minst äldre personer. Nästan alla vuxna har något hål i tänderna.

Huvudförfattaren, professor emeritus Aubrey Sheiham, tar som exempel att bara 2 procent av befolkningen i Nigeria hade hål i tänderna så länge födan innehöll mindre än 2 gram socker per dag, vilket ska ställas emot USA där intaget ofta är 30 gånger högre och 92 procent av befolkningen har hål i tänderna.

Han menar att data från Japan är särskilt avslöjande. Där saknades socker nästan helt under och strax efter andra världskriget vilket ledde till en dramatisk nedgång av karies.

– Men sedan ökade det igen så snart Japan började importera socker.

Hälsodebatten kring socker har de senaste åren kommit att handla allt mer om diabetes och fetma medan frågan om karies hamnat i bakvattnet. Delvis beror detta på att användningen av fluor ansetts lösa den delen av sockerproblematiken. Den nya studien tyder på att stor fluoranvändning kan halvera men långt ifrån helt skydda ifrån karies.

För en vuxen med ett dagligt energibehov på 2000 kcal skulle 3-procentsmålet motsvara 15 gram tillsatt socker per dag eller 5 sockerbitar. För ett barn måste mängden halveras.

Världshälsoorganisationen WHO förklarade i våras att intaget av fritt tillsatt socker (monosackarider och disackarider) bör vara max 10 procent av det totala energiintaget, med tillägget att länder uppmanades att frivilligt sikta in sig på det lägre målet: 5 procent av energin.

Henrik Ennart

 

 

Larry Page

Förr var det bara gud som kunde utlova evigt liv. Nu vill Google inte vara sämre. Sin vana trogen siktar sökjätten utanför ramarna och har inlett jakten på ungdomens källa.

I en enorm forskningssatsning går Google tillsammans med det Chicago-baserade läkemedelsbolaget AbbVie in med 1,5 miljarder dollar – cirka 10,5 miljarder kronor – med det uttalade målet att bromsa själva åldrandet.

På så vis hoppas Google i ett enda slag kunna skjuta upp sjukdomar som cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, parkinson, alzheimer och vaskulär demens. Sjukdomar som idag behandlas var och en för sig med skiftande framgång.

Fördelningen av miljarderna sker under ledning av forskningsbolaget Calico som Google bildade förra året med Apple-ordföranden och förre Genentech-chefen Arthur Levinson vid rodret. Bolaget Genentech är en pionjär inom DNA-teknologi som de senaste 20 åren svarat för en rad avgörande genombrott. Senast 2013 korades bolaget till årets mest innovativa företag av tidskriften The Economist.

Calico har därefter värvat en rad världsledande experter på åldrandets biologi. Flera av dessa har varit nyckelpersoner på just Genentech, däribland Hal Barron som närmast varit vice VD i läkemedelsbolaget Hoffman-La Roche och ansvarat för all utveckling inom Genentech.

Bland de tungviktare som knutits till Calico märks även Cynthia Kenyon vid University of California San Francisco som för 20 år sedan var först med att i sitt labb förlänga den maximala livslängden på rundmaskar genom att slå av och på en enskild gen. Hennes banbrytande forskning har sedan dess fått många efterföljare och idag finns en allt mer förfinad kunskap om biologiska mekanismer som styr åldrandet och möjliga vägar att påverka dessa.

Det senaste halvåret har det varit tyst från Calico:s högkvarter men ett första livstecken kom i slutet av sommaren då bolaget satte upp en hemsida. Där förklaras att:

”Calico är ett forsknings- och utvecklingsbolag vars uppdrag är att utnyttja avancerad teknologi för att öka vår förståelse av den biologi som styr livslängden. Vi kommer att använda den kunskapen för att utforma behandlingar som gör det möjligt för människor att leva längre och friskare liv. Genomförandet av detta uppdrag kommer att kräva en aldrig tidigare skådad tvärvetenskaplig ansträngning och långvarigt fokus, för vilket finansiering redan är på plats.”

Bolaget är för övrigt uppkallat efter Calico-hummern. Det är världens största hummer, känd för att aldrig sluta växa. Den har också en stadigt ökande fertilitet och anses av vissa forskare sakna naturligt åldrande.

Tanken är att Calico ska fokusera på grundforskning kring åldrandets biologiska mekanismer medan AbbVie gör vad de är bäst på, nämligen att ta läkemedel sista biten till marknaden. AbbVie har bland annat utvecklat det antiinflammatoriska Humira som är världens mest sålda läkemedel.

– Samarbetet demonstrerar vår beslutsamhet att utforska nya fält inom medicinen och innovativa angreppssätt för att upptäcka och utveckla nya läkemedel som förstärker vår redan robusta pipeline. Potentialen för att förbättra människors liv med nya behandlingsformer är enorma, säger AbbVie-höjdaren Richard Gonzalez till Chicago Tribune.

Calico presenterades första gången av Google-grundaren Larry Page i ett inlägg på Google+. Bolaget är ett exempel på Googles inställning att stora framgångar uppnås genom att tänka stort och utanför ramarna: att sikta mot månen, eller i det här fallet: att bromsa åldrandet.

Även om satsningen är den hittills största för att ta kommandot över det mänskliga åldrandet är det långt ifrån första gången IT-miljardärer lockats av utmaningen.

Sergey Brin som grundade Google med Larry Page har till exempel satsat en halv miljard på forskning kring Parkinson, en sjukdom som hans mor lider av och som han själv bär genetiska riskanlag att drabbas av.

Oracle-grundaren Larry Ellison hör också till dem som satsat pengar, som stöd för bland annat Cynthia Kenyon och Harvardprofessorn David Sinclair som forskar kring ämnet resveratrol, känt bland annat från rödvin.

Paypal-grundaren och tidige Facebook-investeraren Peter Thiel ger stöd till bland annat Aubrey de Greys SENS-stiftelse och forskaren Ray Kurzweil.

Intervjuad av den amerikanska futuristen Sonia Arrison säger Peter Thiel: ”Den stora olösta uppgiften för vårt moderna samhälle är att förvandla döden från ett av livets faktum, till ett problem som blir löst – ett problem till vars lösning jag hoppas bidra på alla sätt jag kan.”

En av Microsofts grundare Paul Allen har istället valt att satsa stort på hjärnforskning i ett projekt vars mål är att med helt öppna data skapa en genetisk karta över människohjärnan. Tanken är att hjärnans åldrande sannolikt är den besvärligaste flaskhalsen som måste passeras för att människan ska kunna uppnå avsevärt längre liv.

Avslutningsvis bör även nämnas Craig Venter som med sitt företag Celera år 2000 var först med att kartlägga människans gener. Tio år senare skapade han den första syntetiska DNA-molekylen, alltså det första konstgjorda livet. Hans nya projekt är ett bolag som heter Human longevity och vars mål följer den senaste trenden: att bromsa åldrandet.

– Din ålder är den största riskfaktorn för nästan alla sjukdomar, sa Craig Venter nyligen till New York Times.

Störst investerare i Craig Venters bolag är däremot ingen IT-guru utan T.K. Lim som är mångmiljardär och ägare till ett stort spelkonglomerat i Malaysia.

Lite gambling är det nog trots allt för den som vill söka rätt på ungdomens källa.

 

Foto: Seth Wenig

 

 

Henrik Ennart

bantning

De väljare som sympatiserar med Feministiskt initiativ och Folkpartiet är de som oftast försöker följa någon diet, visar en enkät gjord av Livsmedelsföretagen som frågat 1128 personer. Hela 64 procent av FI-väljarna och 39 procent av folkpartisterna följer eller försöker följa en diet.

Minst benägna att följa en diet (23 procent) är de som sympatiserar med socialdemokraterna.

Populärast är fortfarande 5:2-dieten som 11 procent av samtliga tillfrågade försöker följa. Det är också den klart mest populära dieten bland höginkomsttagare.

Faktum är att man i enkätsvaren kan spåra en tendens till att synen på dieter är en blockskiljande fråga. 5:2, LCHF och GI-dieter tycks till exempel ha större dragningskraft på allianspartiernas sympatisörer än på de rödgröna.

När det gäller vegetarisk och vegankost uppstår däremot en tydlig splittring inom båda blocken. Medan mer än var tionde MP-väljare och var sjunde vänsterpartist är vegan eller vegetarian är det 0 procent av socialdemokraterna som svarat i enkäten som försöker följa dessa dieter.

Bara ett annat parti har så få vegetarianer och det är moderaterna. Bland folkpartister, kristdemorkater och centerpartister finns det däremot en hel del vegetarianer, visar Livsmedelsföretagens enkät.

 

Foto: Linda Forsell

Henrik Ennart

 

konserver

Den holländska folkhälsomyndigheten RIVM förklarar i en rapport om plastkemikalien bisfenol att det idag är oklart om de nivåer som människor utsätts för är skadliga. Myndigheten är ansedd och brukar ofta anlitas som expertmyndighet av EU.

RIVM förklarar i rapporten att kunskaperna om de hormonella riskerna med bisfenol utvecklas snabbt och att förebyggande åtgärder redan vidtagits inom EU. Bland annat nämns att EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA nyligen beslutat att sänka det tolerabla dagliga intaget från 50 mikrogram per kilo kroppsvikt till 5 mikrogram.

Enligt rapporten ger frågan skäl till oro men det betonas också att det än så länge saknas entydiga vetenskapliga bevis för att låga doser bisfenol kan ge hormonstörande effekter på människor. RIVM menar att den kunskap som fanns tillgänglig den 20 mars tydde på att bisfenol inte utgör en risk för de flesta konsumentgrupper, men att det samtidigt fanns studier som väckte oro för effekter på känsliga grupper som barn och spädbarn.

I mars föreslog den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA:s expertgrupp att riskklassificeringen för bisfenol skulle höjas från klass 2 (misstänkt reproduktionsstörande på människor) till klass 1 b (förmodat reproduktionsstörande på människor). Förslaget som lagts fram av Frankrike antogs enhälligt men ändringen måste bekräftas inom REACH-systemet innan den träder i kraft.

Under tiden pågår en utvärdering av bisfenol i flera medlemsstater och EFSA gör en egen riskbedömning där det första utkastet skulle ha lämnats i maj, men har skjutits upp och nu väntas bli klart först i november.

Bisfenol A är en av världens vanligaste plastkemikalier och förekommer bland annat i lacken på insidan av konservburkar och i kassakvitton. Användningen i nappflaskor förbjöds i EU 2011 och sedan 2013 finns även ett svenskt förbud mot användning i matförpackningar riktade till barn under 3 år.

 

Mer läsning:

Skyhöga halter av bisfenol efter SvD:s konservdiet

Miljöministern vill fasa ut bisfenol