Annons
X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Rainforest view at Maxell Hill, west Malaysia

Foto: Filip Verbelen

Palmolja förknippas mer än något annat med skövlade regnskogar och torrmarker, bortträngda orangutanger och utrotningshotade tigrar. Men konsumenternas kritik tycks nu ge resultat och en rad företag har tagit betydande steg mot en uthållig produktion av palmolja. De som halkar efter kan få betala dyrt, enligt en färsk marknadsanalys från Euromonitor.

Inför den massiva kritiken har livsmedelsföretag runt om i världen de senaste månaderna ägnat sig åt strömhopp från tidigare låsta positioner. De övertrumfar varandra med löften om att bara använda palmolja som är tillverkad på ett sätt som är uthålligt för klimat och miljö och med bra förhållanden för plantagearbetare.

Det är en snabb scenförändring. I Sverige hyllar miljöorganisationen Greenpeace arvfiender som Nestlé, Orkla och nu senast den tidigare eftersläntraren Cloetta för att till och med gå längre i sina utfästelser än certifieringsorganen Roundtable of sustainable palmoil och Green palm.

Orangutan sanctuary Wanariset Samboja, threatened by forest fires, IndonesiaRSPO och Green palm har kritiserats för att bara spåra oljan tillbaka till kvarnen, men inte hela vägen till plantagen. Arla, Coop och Axfood hör till den majoritet av företag som fortfarande förlitar sig på dessa organ.

I Usa gratulerar samtidigt en annan organisation som länge kampanjat mot palmolja – Union of concerned scientists – matjättar som General Mills, Unilever, Kellogs och Mondelez för sina utfästelser.

Bland företag som gjort mindre märks Pepsi, Kraft, ConAgra och fram till för två veckor sedan Procter & Gamble och Colgate-Palmolive innan även dessa ansåg det bäst att hoppa på det uthålliga palmoljetåget.

I Sverige riktar miljörörelsen sina blickar inte minst mot den dominerande leverantören Aarhus-Karlshamn som behärskar halva den nordiska marknaden. Företaget har inlett ett arbete men har ännu inte antagit någon policy för spårbarhet ända till plantagen.

Foto: Steve Morgan

Produktionen av palmolja har ökat enormt de senaste decennierna och idag är palm- och sojaolja helt dominerande med var sin tredjedel av världsmarknaden för vegetabiliska oljor. Palmolja finns ofta i kakor och choklad men även i tusentals andra produkter i matbutikerna, som frukostflingor, margarin, bröd och färdigmat.

Orsakerna till ökningen är två. Den ena är att palmolja innehåller nästan 50 procent mättat fett. När vanligt smör kritiserats av myndigheterna av hälsoskäl blev palmolja ett vegetabiliskt alternativ med liknande egenskaper, däribland lång hållbarhetstid – ett grundläggande krav för den mesta industrimaten.

Det andra skälet är att palmolja är billigt. Avkastningen per hektar är betydligt högre än alternativ som raps- och solrosolja och enligt en rapport från analysföretaget Euromonitor skulle behovet av odlingsarealer bli mycket större om palmolja helt ersattes med exempelvis raps- och solrosolja.

När folkrika länder som Kina och Indien snabbt ökar sin efterfrågan på matolja planerar nu Indonesien, den ledande producenten av palmolja, att kraftigt öka produktionen. Sköts det inte bra kommer striden kring palmolja att bli ännu mer inflammerad.

Euromonitors analys är att det inte kommer att bli något stort skifte bort från palmolja, för det finns inga alternativ. Då återstår endast för bolagen att snabbt möta kritiken från konsumenterna genom att satsa på uthållig och spårbar produktion.

Om bara 1 procent av Kellogs kunder skulle sluta köpa deras produkter så skulle företagets försäljning falla med 200 miljoner dollar, påpekar Euromonitor. Det gör uthållig palmolja till ett jämförelsevis billigt alternativ.

Men på kort sikt kan priset gå upp. Idag är mindre än 15 procent av världens palmolja certifierad. De företag som inte snabbt säkrar sin försörjning kan få svårt att alls få tag på den miljövänliga palmolja deras kunder vill ha.

Om det också är hälsosamt att äta? Ja, det är en helt annan fråga.

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Henrik Ennart

Läsk och andra sötade drycker ökar risken för att drabbas av stroke, visar en svensk studie gjord av forskare vid Karolinska institutet.

Effekten sågs redan vid ett litet intag motsvarande 2 deciliter sötade drycker per dag. Vid en mängd som motsvarar 4 deciliter per dag var risken för blodpropp i hjärnan – cerebral infarkt – hela 22 procent större än för dem som drack motsvarande mängd eller mindre på en hel vecka.

Däremot såg forskarna ingen koppling mellan sötade drycker och stroke orsakad av hjärnblödning.

Sugar FightBakom resultaten som publiceras i Journal of nutrition står KI-forskarna Alicja Wolk, Susanna Larsson och Agneta Åkesson. De pekar på flera  mekanismer som kan förklara fenomenet, som söta dryckers inverkan på blodsocker- och insulinnivån samt på övervikt och fetma. Söta drycker har tidigare även rapporterats leda till ökad inflammation, vilket är en känd riskfaktor för stroke.

Forskarna har analyserat data om 32 575 svenska kvinnor mellan 49 och 83 års ålder, samt 35 844 svenska män i åldrarna 45 till 79 år. Samtliga var då studien inleddes fria från hjärtsjukdomar, cancer och diabetes. Deltagarna fick rapportera sina matvanor, däribland intaget av drycker med tillsatt socker och andra sötningsmedel.

Under 10 års uppföljning drabbades 3510 deltagare av stroke enligt uppgifter i det svenska patient- och dödsorsaksregistret. Forskarna efterlyser nu fler och större studier för att kunna bekräfta resultaten.

Foto: Matt Rourke

Så sent som i februari rapporterade forskare vid det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC i den ledande medicintidskriften Jama att en sockrad läsk om dagen ökar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar på ett dosberoende sätt. Ju mer läsk, desto ökad risk.

Den här typen av direkta hälsorisker har hittills varit mycket omtvistade och kontroversiella. När Världshälsoorganisationen WHO nyligen förordade ett minskat sockerintag till en nivå motsvarande 5 procent av den dagliga energin, eller ungefär 25 gram socker per dag, var det endast med uttrycklig hänvisning till risken för karies och fetma.

Till detta finns studier som tyder på ökad risk för typ 2-diabetes och nu alltså även ett växande antal studier som pekar ut sockrade drycker som en direkt orsak till kärlsjukdomar i hjärta och hjärna.

Den kända amerikanska matprofessorn Marion Nestle vid New York-universitetet säger i en kommentar till branschtidningen Foodnavigator att det här inte är den första studien som kopplar sötade drycker till stroke, men att det dosberoende sambandet här framstår särskilt tydligt.

– I den här studien är en enda läsk förknippad med en svagt ökad risk för stroke. Ingen oroar sig över att dricka en enstaka läsk om dagen. Om de här resultaten visar sig stämma har halva befolkningen redan en konsumtionen av söta drycker på en nivå som ger ökad risk för stroke.

Hon tillägger att studien stärker bevisen för att söta drycker ökar risken för sjukdom.

– Stroke läggs till fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och dålig tandhälsa.

 

Läs mer: Här är de dolda sockerfällorna

Läs mer: ”Sverige bör halvera sockerkonsumtionen”

 

Henrik Ennart

sx52845f

Foto: Gunnar Lundmark

Den snabbt ökande efterfrågan på ekologiska ägg har förvånat producenterna och nu ser det ut att bli äggbrist på många håll i påsk.

Följden är att kunder som letar ekoägg istället får nöja sig med ägg från burhöns eller från höns som gått fritt inomhus, utan möjlighet att ta sig en nypa frisk luft.

Från slutet av förra året har kundernas intresse för ekoägg tagit ett rejält skutt. Vissa butiker har rapporterat försäljningsökningar på 30-40 procent och Kronägg som är en av de två stora leverantörerna uppger sig ha ett underskott på 20 procent.

För att täcka behovet kan det bli aktuellt att importera ekoägg från andra nordiska länder men frågan är känslig och både producenter och handel är mycket tveksamma till att ta steget.

– Det är förstås jättepositivt att det finns ett så stort intresse från kunderna men på kort sikt uppstår ett prekärt läge, säger Marcus Lindström som är marknadschef på Kronägg.

– Vi kommer inte att ta ställning till import före påsk. Däremot kan det bli aktuellt efter påsk, men då endast under en begränsad period till dess svenska producenter hunnit ställa om sin produktion.

Idag importeras inga ekologiska ägg och att ändra på det skulle vara kontroversiellt av minst två skäl.

Det ena är att de svenska Krav-reglerna går något längre än EU:s minimikrav på ekoägg. Idag är alla ekoägg som säljs i Sverige Kravmärkta medan ekoägg från övriga nordiska länder uppfyller de något lägre ställda EU-kraven. Skillnaden handlar bland annat om att Krav-hönsen ska kunna ta sandbad och enbart får äta ekologiskt foder.

Risken är att kunderna skulle bli förvirrade av en ny eko-kategori, och det skulle knappast tas emot med glädje av Krav-uppfödare som är bundna till ett dyrare produktionssätt.

Den andra stötestenen handlar om att varken producenter eller handel har intresse av att vänja kunderna att äta importerade ägg. Svenska konsumenter har, på goda grunder, ett mycket stort förtroende för svenska ägg och en lika starkt skepsis inför utländska.

Tilliten har uppnåtts genom svenska mer långtgående djurskyddsregler och en framgångsrik svensk salmonellakontroll. Men Sverige är inte längre unikt i sammanhanget. På senare år är det snarare danska experter som åkt jorden runt och berättat om sin framgångsrika kamp mot salmonella. Även en tillfällig import skulle riskera att rubba konsumenternas hemmavänliga attityd i frågan.

– Vi har inte satt ner foten ännu vad gäller import, men personligen är jag skeptisk, och det är jag som till slut ska fatta beslutet. För mig är den långsiktiga prioriteten att bidra till att den svenska produktionen av ekoägg kan öka, säger Dan Jacobson som är färskvaruchef på Ica Sverige.

– Ett viktigt instrument är att vi från i maj ökar merbetalningen för ekoägg. Det gör vi för att motivera en snabbare omställning till ekologisk produktion i Sverige.

Ica har däremot inga planer på att, i likhet med vad Coop nyligen meddelat, rensa ut de sista burhönsäggen från sina hyllor.

– Vi har från början valt bort ägg från burhöns i våra egna märkesvaror men tillåter andra producenter att sälja detta under sina varumärken till enskilda Ica-butiker. De nya bursystemen är godkända av jordbruksverket men det är tydligt att konsumenterna i rask takt rör sig bort från detta, säger Dan Jacobson.

Försäljningen av ekologiska ägg har mer än fördubblats på sju år. 2010 var marknadsandelen 17 procent och spåddes länge plana ut på den nivån men det senaste halvåret gör flera bedömare uppskattningen att andelen ökat till uppåt 25 procent och därmed snabbt närmar sig den danska nivån.

 

Henrik Ennart

Judith Garcia

Foto: Reed Saxon

Antalet unga vuxna som drabbas av typ 1-diabetes är kraftigt underskattat. Det verkliga antalet är två till tre gånger högre än vad som hittills rapporterats. Det visar en ny svensk studie som går på tvärs mot bilden att det nästan bara är små barn som insjuknar.

Typ 1-diabetes, eller barndiabetes som det tidigare kallades, är på många sätt en gåtfull sjukdom. Till skillnaden från typ 2-diabetes där de som insjuknar i genomsnitt är 63 år är det framför allt barn och unga som drabbas.

Fram till 1960-talet var sjukdomen extremt ovanlig men sedan 1980-talet ökar antalet barn som insjuknar med 3 procent per år. Idag är typ 1-diabetes den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos svenska barn.

Ändå har den dominerande bilden varit att det totala antalet fall av typ 1-diabetes varit oförändrat på senare år och att det ökande antalet fall bland barn speglat att sjukdomen slår till allt tidigare i livet. Det har kallats för vårskördsteorin.

Ökningen bland barn under 14 år är säkert belagd, både i det svenska barndiabetesregistret och i många andra länder, men situationen bland unga vuxna är mycket mindre studerad. Uppgiften att sjukdomen minskar i åldern 15 till 34 år bygger på material som sedan 1983 samlats in av en svensk diabetesstudie som kallas DISS och har aldrig på allvar ifrågasatts.

– Vi har kontrollerat uppgifterna i DISS och fann att de inte stämmer. Det verkliga insjuknandet bland unga vuxna är två till tre gånger högre, säger studiens huvudförfattare, Araz Rawshani, vid Sveriges nationella diabetesregister i Göteborg.

Slutsatsen publiceras i den ledande europeiska diabetestidskriften Diabetologia.
Forskarna har bearbetat data från tre olika register och det visade sig då att det svenska nationella läkemedelsregistret ger den mest korrekta bilden av hur vanlig sjukdomen är bland dem som är äldre än 11 år.

Under perioden 2007 till 2009 hade till exempel 1431 insjuknat istället för de 435 som registrerats av DISS.

Så vad är följden?

– En stor patientgrupp bestående av ungdomar och unga vuxna riskerar att glömmas bort. Vården tror att problemet minskar och ger mindre resurser till dem som insjuknar i den åldern.

Istället för att gå ner visade det sig att risken att insjukna är lika stor i åldern 15 till 34 år som bland 0 till 4-åringar.

Medan fokus riktas mot barn som blir sjuka och mot deras föräldrar finns det enligt forskargruppen en uppenbar risk att de något äldre ungdomar och unga vuxna som insjuknar får sämre stöd och inte lika samordnad vård. Det är i så fall allvarligt eftersom typ 1-diabetes som sköts på fel sätt kan leda till en lång rad svåra komplikationer och hälsoproblem.

Orsakerna till typ 1-diabetes är till stora delar höljda i dunkel. Sverige och Finland har högst andel sjuka i världen och ländernas forskning och jämförelsevis bra register tilldrar sig därför stort internationellt intresse. De nya fynden väntas därför få stor internationell uppmärksamhet och rikta mer uppmärksamhet mot sjukdomens orsaker.

Antalet fall väntas öka med 70 procent mellan 2005 och 2020.

– Våra gener har inte ändrats sedan 1960-talet. Vi vet att sjukdomen beror på miljöfaktorer men inte vilken faktor som är avgörande. Listan på kandidater kan göras lång, säger Araz Rawshani.

Ett tydligt tecken på att miljöfaktorer spelar in är att människor som flyttar till Sverige från exempelvis Kina, ett land där sjukdomen är mycket ovanlig, får kraftigt ökad risk då de bor i Sverige.

Misstankar har riktats mot såväl virus och brist på selen eller D-vitamin, till matvanor med exempelvis mycket mejerivaror.

– Ingen vet säkert, säger Araz Rawshani.