X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

STOCKHOLM 20081010 Vitlˆksklyfta Foto Leif R Jansson / SCANPIX / Kod 10020

Forto: Scanpix

Kastar du bort vitlök som börjat bli gammal och gro? Det kan vara dags att sluta med det. Genom att låta vitlök gro lyckades en grupp sydkoreanska forskare öka innehållet av antioxidanter dramatiskt. Maxnivån uppnåddes när vitlöken grott i fem dygn.

Vitlök har använts som läkeört i flera tusen år och fortfarande kopplas vitlök till bland annat bättre hjärt- och kärlhälsa.

Jong-Sang Kim och hans kollegor vid Kyungpook-universitetet i Daegu hade noterat att så gott som all forskning skett på färsk vitlök. Eftersom det är väl känt att mängder av frön får ett rikare näringsinnehåll, och att dessa näringsämnen lättare tas upp av våra kroppar, när de fått gro ville de undersöka om samma effekt uppstod även hos vitlök.

Resultaten som redovisas i Journal of agricultural and food chemistry visar att den antioxidativa aktiviteten ökar avsevärt sedan vitköken grott i fem dygn. Hos färsk vitlök var denna aktivitet jämförelsevis låg.

Typen av antioxidanter i vitlöken genomgick dessutom en påtaglig förändring från och med dag fem vilket enligt forskarna sannolikt speglar att växten då börjar producera olika ämnen som ska skydda den växande grodden från sjukdomar och angrepp.

Än så länge handlar det bara om observationer gjorda i laboratorieförsök men forskarnas budskap är ändå tydligt: ”Att låta vitlöken gro kan vara ett effektivt sätt att öka den antioxidativa potentialen.”

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Henrik Ennart

STOCKHOLM 20130709 Jordgubbar  Foto Christine Olsson / SCANPIX / Kod 10430

Foto: Scanpix

Jordgubbar ser inte bara ut som små röda hjärtan. Nu har spanska och italienska forskare visat att jordgubbar tycks minska risken för stroke och hjärtinfarkt. Flera av fynden är de första i sitt slag.

Forskarna satte 27 friska försökspersoner på en diet där de fick äta 500 gram jordgubbar om dagen. Efter en månad hade LDL (det som brukar kallas det onda kolesterolet) minskat med 13,72 procent och triglyceriderna i blodet hade minskat med 20,8 procent.

Bakom studien står forskare vid Universitetet UNIVPM i italienska Ancona samt spanska forskare vid universiteten i Salamanca och Sevilla. Resultaten publiceras i Journal of nutritional biochemistry.

Jordgubbarna förbättrade även andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som blodfetterna, värdena för antioxidativ status samt cellernas och blodplättarnas funktion. Det senare är inte minst viktigt eftersom blodplättar kan bidra till blodproppar och därmed direkt orsaka stroke och hjärtattacker.

Studien kan inte ge någon säker förklaring till vad det är i jordgubbarna som medför denna gynnsamma effekt, men forskarna pekar själva på en grupp växtkemikalier som kallas för flavonoider och bland dessa särskilt antocyaniner. Det är detta ämne som ger jordgubbarna dess röda färg och det anses både ha positiv antioxidativ inverkan och påverka inflammationsprocesser.

Antocyaniner ger också blå och violett färg och finns i höga halter i aroniabär, blåbär och kråkbär, men även i bland annat svarta vinbär, björnbär, svarta hallon, lingon och tranbär.

Jordgubbar är kalorisnåla men proppade med nyttiga vitaminer och mineraler. Halten av C-vitamin är högre än i apelsin och en portion ger dessutom en fjärdedel av dagsbehovet av folat.

Värt att tänka på är dock att jordgubbar ständigt ligger i topp bland de livsmedel där myndigheterna vid sina kontroller oftast påträffar rester av bekämpningsmedel. Försök att hitta lokalt odlade och giftfria jordgubbar.

Henrik Ennart

sz7ec7a0

Foto: Kiichiro Sato

Debatten om kemikalier i varor som mat, kläder och leksaker har satt spår bland konsumenterna. Åtta av tio är oroliga för kemikalier i vardagen, visar en undersökning gjord i Coops medlemspanel i februari där totalt 1277 medlemmar svarat.

Hälften är mycket oroliga medan hälften är lite mindre oroliga. Vad som däremot framgår mycket tydligt är att nästan alla efterlyser mer information och råd. Hela 91 procent av de tillfrågade skulle vilja fatta mer kemikaliemedvetna beslut men nästan inga tycker att de vet tillräckligt mycket.

Sex av tio tror att kemikalierna påverkar den egna hälsan och åtta av tio tror att små barns hälsa påverkas.

– Kemikaliefrågan är svår, i synnerhet eftersom forskare och andra experter har olika uppfattningar om vad som är farligt. Vår roll är att skapa sans och balans i debatten och försöka reda ut vilka produkter man bör vara försiktigt med, om man är orolig, säger Louise Ungerth, konsument- och miljöchef vid Konsumentföreningen Stockholm.

Undersökningen visar att sex av tio undviker vissa produkter, miljöer eller situationer för att de kan innebära kemikalierisker.

Det man framför allt vill ha råd och tips om är kemikalieinnehållet i livsmedel, På andra plats kommer hudvård och kosmetika och på tredje plats kläder och skor.

På en temakväll om kemikalier som Konsumentföreningen Stockholm nyligen arrangerade medverkade Ethel Forsberg som i nio år var generaldirektör för kemikalieinspektionen. Hon har nyligen givit ut boken ”Makt, plast, gift och våra barn” och varnade då i en SvD-intervju för att för lite görs för att skydda konsumenterna och att myndigheterna har en förmyndarattityd där man inte informerar konsumenterna om risker och oklarheter.

– Det finns 130 000 kemikalier på marknaden, förklarade Ethel Forsberg på mötet och tillade att det kommer nya hela tiden. Hon menade att riskbedömningen kraftigt släpar efter och har brister trots den påtagliga förbättring som skett genom EU:s kemikalieförordning Reach.

Flera andra myndighetsexperter deltog också och deras råd har Konsumentföreningen Stockholm sammanfattat för de som vill vara särskilt försiktiga och medvetet välja bort sådant som kan medföra kemikalierisker. Dit hör till exempel att äta ekologiskt och att använda köksmaterial i bra material.

Hemma är det förstås viktigt att sortera, återvinna och återanvända, men om man handlar begagnat är det också viktigt att tänka på att gammal plats kan innehålla idag förbjudna ämnen.

 

Ur enkäten:

Fråga: Hur reagerar du, generellt sett, när folk pratar om farliga kemikalier?

Blir mycket orolig: 41 procent.

Jag blir lite orolig: 38 procent.

Jag blir irriterad eftersom folk överdriver och vill skrämmas: 8 procent.

Jag är oberörd: 3 procent.

 

Andel som vill ha mer information om olika varor:

Livsmedel: 94 procent

Hudvård och kosmetika: 74 procent.

Kläder och skor: 69 procent.

Leksaker: 47 procent.

Elektronik (TV, mobil mm): 46 procent.

Möbler och inredning: 39 procent.

Byggprodukter: 35 procent.

 

Tips:

När du ska äta:

• Välj ekologiskt.

• Använd köksredskjap och förvaringskärl i bra material.

Hemma:

• Städa och vädra regelbundet.

• Tänk på att varm elektronik kan ge ifrån sig farliga ämnen.

• Sortera, återvinn och återanvänd.

• Överdosera inte rengöringsmedel.

• Använd milda hudvårdsprodukter, särskilt till barn.

I butiken:

• Välj ekologiska, miljömärkta och astma- och allergimärkta produkter.

• Handla av seriösa företag.

• Vädra ut ”nylukt” och tvätta nya kläder.

• Handla gärna begagnat men se upp med gammal plast.

 

 

Henrik Ennart

Diagram of inheritance of X chromosome with mark (1)

 

Norrländska kvinnor som på 1800-talet fick uppleva missväxt och svält under barndomen fick sondöttrar med kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Fynden tyder på att plötsliga förändringar av tillgången på mat – svår missväxt före eller efter extremt goda skördar – kan orsaka förändringar i arvsmassan som går i arv till senare generationer. Det skulle kunna förklara varför tidig hjärtdöd är vanlig bland folkgrupper som på kort tid gått från svält till välstånd.

Upptäckten är gjord av svenska forskare som gjort djupgående studier av befolkningen i Överkalix, och publiceras i BMC Genetics.

Risken bland kvinnor med exponerade farmödrar var mer än dubblad, plus 169 procent.

– Det är en förfärligt stor effekt, knappt så man tror att det är sant, säger Lars Olov Bygren, professor emeritus vid Umeå universitet och numera forskare vid institutionen för nutrition och biovetenskaper vid Karolinska institutet.

Överkalix liksom stora delar av Norrland under 1800-talet lämpar sig väl för att studera långsiktiga effekter av svält. Tillgången på mat under året styrdes i hög grad av hur skörden slog ut. Järnvägen söderifrån var ännu inte utbyggd och hjälpsändningar sjövägen under nödår blockerades av isen i Bottenviken.

Under de goda åren var situationen den omvända. Bristfälliga transporter gjorde att avsättningen för skörden var dålig och priserna föll. Brist på lagringsmöjligheter för att spara till kommande år bidrog också till att folk under goda tider åt mer än vad de egentligen behövde.

Till det kommer att orter som Överkalix har noggrant förda folkbokföringsregister.

Forskarna valde slumpmässigt ut 317 personer födda 1890, 1905 eller 1920 och spårade sedan 1200 föräldrar och far- och morföräldrar.

Fem mycket stora kast i tillgången på mat observerades under 1800-talet. Vid två tillfällen, 1812 och 1821, följdes missväxt av ett år med ovanligt rik skörd. Under tre år – 1799, 1876 och 1880 – var bilden den motsatta och mycket goda skördar följdes då av missväxt och hunger.

Överkalixbor som upplevt någon av dessa plötsliga omställningar före 13-års ålder visade sig när materialet analyserades ha barnbarn med påtagligt sämre hjärthälsa.

Det märkliga var att sambandet bara gäller för farmödrar och deras sondöttrar.

– Det tyder på att ett genetiskt anlag påverkats i den manliga x-kromosomen, säger Lars Olov Bygren.

Om risken sedan förs vidare även ytterligare en generationen eller suddas ut i mötet med andra arvsanlag är det ännu ingen som vet.

Mutationer av gener kan ta mycket lång tid, men på senare år har forskarna insett att miljöfaktorer kan slå på och av anlag som redan finns vilande i generna.

– Vi kan inte säga varför detta skett. Det kan ha någon evolutionär förklaring men inget som vi kan säga med säkerhet, säger Lars Olov Bygren.

En teori är att ett anlag som ökar chanserna till överlevnad på kort sikt skulle kunna ha som bieffekt att öka andra risker som uppstår på lång sikt.

Samma forskare har tidigare rapporterat att svält under fostertiden och barndomen kan påverka hälsan senare i livet i den generation som själv blivit utsatt.

– Nästa steg är att försöka hitta exakt vilken gen som påverkats. I så fall har vi en tidigare okänd markör för hjärt- och kärlsjukdom som kanske kan öppna för nya sorters behandling, säger Lars Olov Bygren.

I det arbetet kommer forskarna att samarbeta med två andra ledande forskargrupper som undersökt hälsoeffekter av svält.

Den ena har kartlagt följderna av den massvält som drabbade Irland 1845 på grund av potatispesten. Staden Bristol blev då invaderad av svältande som var på flykt.

Den andra studien har följt upp den den svält som drabbade den holländska staden Leiden precis efter andra världskriget då försörjningen av livsmedel ännu inte kommit igång. Erfarenheter från dessa studier tyder bland annat på att svält under fosterstadiet kraftigt påverkar risken för att insjukna i depression och schizofreni senare i livet.

Till denna skara prominenta studier sällar sig nu alltså även forskningen kring de norrländska nödåren.

 

Henrik Ennart

 

DEPRIMERAD MAN

Foto: Fredrik Sandberg

För mycket att göra och små möjligheter att själv ha inflytande över sin arbetssituation. Det är en kombination i arbetsmiljön som ger påtagligt ökad risk för depression och utbrändhet, visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

En annan viktig orsak till psykisk ohälsa är vuxenmobbning på jobbet.

– Det här är en påminnelse om att arbetsmiljön är viktig i dessa sammanhang, säger Töres Theorell, professor emeritus och projektledare för rapporten som författats av åtta ledande experter.

SBU-rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringen och bygger på en genomgång av de senaste 20 årens forskning på området.

– Vi har gått igenom väldigt mycket orginalrapporter från industriländerna. Det fanns mer publicerat än vad vi väntat oss och vi har förvånats över att resultaten är väldigt konsistenta och ganska entydiga.

Depression är vanligt och enligt rapporten riskerar 27 procent av svenska män och 45 procent av svenska kvinnor att drabbas före 70 års ålder.

Enligt rapporten tycks dock kvinnor och män som har likartade villkor på jobbet utveckla symtom på depression och utbrändhet i lika hög grad.

När det gäller utmattningssyndrom, eller utbrändhet, finns färre studier men en från 00-talet kom fram till att 6 procent av den förvärvsarbetande befolkningen visade tecken på utmattningssyndrom. Symtomen kan variera och ofta nämns stark trötthet, ångest, glömska, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och värk.

Höga krav behöver i sig inte leda till psykisk ohälsa. Det skadliga tycks vara en kombination där arbetsuppgifterna hopar sig så att varje val gör att något annat blir lidande, utan att individen har möjlighet att påverka. Då blir resultatet vad forskarna brukar kalla för en spänd arbetssituation.

De som upplever brist på stöd från chefer och kollegor utvecklar också mer symtom på depression och utbrändhet. Samma sak gäller om den upplevda belöningen är liten i förhållande till arbetsinsatsen och hos dem som känner osäkerhet i anställningen, och oroas över att bli av med jobbet.

Töres Theorell menar att sambandet går igen i många studier och att risken tydligt ökar med tiden. Om någon med flera års mellanrum beskriver samma spända arbetssituation är risken högre än om arbetsmiljön förbättrats.

Den som har mycket att göra men också har stor frihet att själv planera sitt arbete, och behandlas rättvist, löper däremot betydligt mindre risk för att insjukna.

Även den som känner sig mobbad på jobbet löper stor risk att att få ett förvärrat tillstånd. Det gäller oavsett om mobbaren är chef eller arbetskamrat.

–  Budskapet till arbetsgivare är att mycket av det här faktiskt går att åtgärda, exempelvis genom god information och att medarbetare får vara hyggligt delaktiga i beslut. Det gäller också att vara uppmärksam på om det förekommer mobbning, säger Töres Theorell.

Ett annat sätt att förebygga psykisk ohälsa är att ha en bemanning som svarar mot ändamålet och som har rätt kompetensnivå för att lösa uppgifterna.

Henrik Ennart

Gutmikrob

Människor som bor nära polerna har större andel mag-, tarmbakterier som förknippas med fetma.

Grafik: Suzuki, Worobey, Biology letters

Hur kommer det sig att nordbor är större till växten än folk som lever närmare ekvatorn? Forskare vid University of California, Berkeley, tror sig ha funnit svaret och det finns inuti våra magar. Människor som bor närmare polerna bär på bakteriekulturer i mage och tarmar som gör att vi lättare blir feta.

Vi bär på omkring två kilo bakterier i våra magar och dessa är oumbärliga för vår matsmältning och näringsupptag. Det är väl känt att typen av bakteriekultur skiljer sig mellan olika delar av världen men nu har ett forskarlag lett av Taichi Suzuki för första gången lagt ut detta magens geografiska pussel.

Våra magar domineras av två grupper av bakterier: firmicutes och bacteroidetes. Fetma har förknippats med en ökad andel firmicutes och minskad andel bacteroidetes.

Forskarna har nu vägt samman resultatet från sex studier som undersökt magens bakteriekulturer hos 1000 personer i 23 olika populationer. Det högst förvånande resultatet visade ett mycket tydligt nord-sydligt mönster där andelen fettskapande firmicutes är högre hos folk som bor närmare polerna, och lägre närmare ekvatorn.

Detta mönster stämmer dessutom med en annan observation, nämligen att folk som lever närmare polerna tenderar att vara längre och större till växten.  Redan 1847 formulerade den tyske biologen Carl Bergmann detta samband som anses gälla inte bara för människor utan även för djur. (Senare forskning talar dock för att det främst gäller större däggdjur och fåglar.)

”Folk tänker att fetma är något dåligt men förr i tiden var det kanske bra för människor på kalla platser att kunna lägga på sig mer fett och ta upp mycket energi från maten”, kommenterar Taichi Suzuki.

Hans slutsats är att vår personliga mikroflora är ett arv från våra förfäder och att det som menas med hälsosamma magbakterier alltså kan variera mellan olika regioner. Kanske har en föränderlig mikroflora hjälpt människan att anpassa sig till att leva i skilda miljöer.

 

 

Henrik Ennart

÷ronundersˆkning.

Foto: Tomas Oneborg

Öronvax och svett under armarna sällar sig nu till listan över effektiva – om än smått bisarra – sätt att med moderna metoder fastställa en persons identitet.

ID-kontroll med hjälp av ögats iris är sedan länge ett alternativ till traditionella fingeravtryck. Nu har forskare vid Monell-centret i Philadelphia kommit fram till att varje människa har öronvax som är kemiskt sammansatt på ett unikt sätt. Studien publiceras i Journal of chromathography B.

Samma forskarlag har tidigare rapporterat att svett i armhålan kan användas för att fastställa allt från identitet till sexuell läggning och hälsostatus.

Öronvax utsöndras av körtlar i örat och har två huvudtyper: smetigt brunt och lite torrare vitt. Intresset för öronvaxet tändes när forskarna insåg att små förändringar i en gen som kallas ABCC11 var kopplade till både produktionen av armsvett men också till om en person har vått eller torrt öronvax.

Personer från Sydostasien – inklusive Kina, Japan och Korea – har torrt öronvax och mindre armsvett, medan övriga (inklusive nordbor) kännetecknas av vått öronvax och mer utpräglad armsvett och kroppslukt.

Forskarna samlade in öronvax från 16 friska män och detta värmdes sedan i 30 minuter för att frigöra doftskapande organiska ämnen. De upptäckte då att 12 av dessa ämnen fanns hos samtliga men att halterna varierade på ett sätt som kan liknas vid ett personligt fingeravtryck lagrat med information om etnisk härkomst och exempelvis sjukdomar.

Med förbättrade analysmetoder tror forskarna att doftämnen i öronvax kommer att kunna avslöja allt från vad en person har ätit till vilka platser han har besökt.

 

Henrik Ennart

sye40fd5

Foto: Leif R Jansson

Genom att studera innehållet i pizza har forskare vid universitetet i Arizona äntligen gjort ett genombrott i försöken att hitta en medicin som biter på vinterkräksjukan.

Det är smakämnet karvakrol i den främsta av alla pizzakryddor – oregano – som vid laboratorieförsök visat sig vara ett effektivt vapen mot norovirus. Ämnet finns även i olja från timjan och mejram, dock inte i samma höga halter.

Enligt en artikel publicerad i Journal of applied microbiology angriper ämnet de proteiner som bildar ett skyddande hölje runt viruset så att det blir känsligt för andra mediciner, som då enkelt kan slå ut viruset.

Just att det är andra ämnen som slutgiltigt dödar viruset talar enligt forskarna för att kräksjukeviruset inte kommer att kunna utveckla resistens mot karvakrol.

Kelly Bright som lett studien menar att karvakrol har potential att användas som ett slags rengöringsmedel i mat. Effekten var så tydlig att det  talas om att ämnet också skulle kunna användas för att rengöra ytor. Hon betonar dock att det krävs mer forskning:

– Karvakrol angriper viruset på ett unikt sätt vilket gör det till en spännande kandidat att utforska vidare.

Den dåliga nyheten, i alla fall för pizzabagarna, är att det är omöjligt att få i sig tillräckligt stora mängder av ämnet bara genom att äta vanlig pizza.

Karvakrol är sedan länge känt för sina antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Detta, i kombination med låg risk och god smak, har gjort att kryddan länge har använts som tillsats i livsmedel. I enskilda laboratorieförsök har det till och med rapporterats att ämnet bidragit till att slå ut cancerceller i prostatan.

På internet säljs en hel del hälsokostpreparat med koncentrerad karvakrol. Dock har kvalitén på dessa ofta ifrågasatts och en risk är att sådana koncentrat kan innehålla skadliga orenheter.

Även om grundforskningen kring karvakrol är lovande har den mestadels skett i labbet på celler och möss, medan både effekten och lämpliga doser för människor ännu är mer oklara.

Norovirus anses vara världens vanligaste orsak till magsjuka och även om symtomen klingar av efter några dagar kostar smittan samhället stora pengar. Som SvD nyligen berättade går det också att motverka spridningen på skolor och förskolor genom att följa hygienregler.

Henrik Ennart

sz7010c3

Foto: AP

En kvinna av 14 i världen har minst en gång i livet utsatts för sexuellt våld av någon som inte var hennes partner.

Det visar en kartläggning i 56 länder som presenteras i den medicinska tidskriften The Lancet och som väger samman 412 olika vetenskapliga bedömningar av det sexuella våldets utbredning. I en kommenterande artikel beskrivs studien som en milstolpe som visar att sexuellt våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem.

På senare tid har flera fall av mycket grova våldtäkter och mord på unga kvinnor i Indien och Sydafrika dragit till sig mediernas uppmärksamhet. Den nya studien sätter siffror på det enorma antal övergrepp som döljer sig under ytan. Och då handlar studien ändå bara om det sexuella våld som utförs av någon annan än offrets partner.

Forskarna betonar själva att även övergrepp utförda av partnern är mycket vanliga och ofta bygger på kontrollbehov och pågår under lång tid.

Det som här studerats är sexuellt våld och övergrepp som begås av andra än partnern, exempelvis vänner, kollegor, släktingar, andra familjemedlemmar, lärare, grannar och rena främlingar. Det är en typ av övergrepp som ofta är starkt traumatiserande och som sjukbården ofta missar att fånga upp.

Medan okända förövare oftare är beväpnade och övergreppen oftare leder till fysiska skador, innebär övergrepp utförda av närstående och den förlust av tillit det medför ofta bestående psykiska problem.

Även om statistiken i vissa fall kan vara otillförlitlig visar studien att sexuellt våld är mycket vanligt även i Sverige och övriga västeuropeiska länder och inte något som är isolerat till vissa geografiska regioner i tredje världen.

Flest övegrepp sker i centrala och södra Afrika. I området söder om Sahara har mer än var femte kvinna (21 procent) över 15 år blivit offer för sexuellt våld.

Nästan lika vanliga är övergreppen i Australien och Nya Zealand där 16,4 procent av kvinnorna berättar om övergrepp, och i Latinamerika.

Det är forskare från Sydafrika och England som i samarbete med Världshälsoorganisationen WHO gått igenom studier från 56 länder som beskriver situationen under åren 1998 till 2011.

– Vi fann att sexuellt våld är en vanlig erfarenhet för kvinnor i hela världen, kommenterar Naeemah Abrahams från det sydafrikanska medicinska forskningsrådet. Hon menar att det sexuella våldet kan liknas vid en epidemi i fyra regioner i världen, men hon varnar samtidigt för att siffrorna kan ha skilda grader av tillförlitlighet, och i sannolikt underskattar problemet. I många kulturer är det stigmatiserande för kvinnor att berätta om övergrepp.

I Europa har högst andel av kvinnorna (11,5 procent) utsatts för sexuellt våld i de västra delarna – i länder som Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien. Det är över genomsnittet i världen som ligger på 7,2 procent.

Något färre, 10,7 procent, drabbas i länder som Tjeckien, Polen, Serbien och Montenegro, medan klart minst andel (6,9 procent) i Europa rapporteras från de östra delarna och länder som Litauen, Ukraina och Azerbaijan. Västeuropa är dock den del i världen som har mest studier och bäst statistik på området.

Efter upprepade rapporter i medier om våldtagna och misshandlade kvinnor i Indien är det också intressant att notera att kvinnorna i Indien och Bangladesh i de studier som gjorts rapporterar minst andel sexuella övergrepp i världen (3,3 procent), följt av Mellanöstern och Nordafrika med drygt 4 procent.

– Våra siffror visar på betydelsen för länder att själva ta fram statistik på olika typer av sexualförbrytare för att bättre förstå orsakerna, problemets omfattning och de främsta riskfaktorerna, samt utveckla lämpliga strategier och åtgärder, inklusive förebyggande och att på ett effektivt sätt ta hand om offer för sexuellt våld, säger Naeemah Abrahams.

I en kommentar beskriver Kathryn Yount från Emory-universitetet i Atlanta studien som en milstolpe i kraft av sin storlek och noggranna utförande.

– Sexuellt våld som drabbar mellan 5 och 9 procent av alla kvinnor är oacceptabelt högt av både hälsoskäl och av humanitära skäl, konstaterar Kathryn Yount.

– Dessa data bekräftar att sexuellt våld varken är ovanligt eller geografiskt isolerade företeelser, och att existerande lagar och regler fortfarande är otillräckliga.

Den svenska undersökningen Slagen Dam visade 2001 att 34 procent av kvinnorna över 15 år hade blivit utsatta för olika former av sexuellt våld. Två tredjedelar uppgav att de blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Henrik Ennart

R÷KNING

Foto: Leif R Jansson

Unga kvinnor som röker ett paket cigaretter om dagen och har gjort det i ett decennium löper 60 procent ökad risk att drabbas av den vanligaste formen av bröstcancer. Det visar en analys i senaste numret av tidskriften Cancer, och därmed läggs ytterligare en allvarlig sjukdom till listan över sådana som orsakas av tobaksrökning.

Redan tidigare har flera studier antytt ett samband mellan rökning och bröstcancer men få har tittat på kopplingen till specifika typer av sjukdomen.

Det är forskare vid Cancer reserach center i Seattle som studerat 778 patienter med östrogenberoende bröstcancer och 182 med andra sorters bröstcancer. Patienterna var mellan 20 och 44 år gamla och hade fått sin diagnos mellan 2004 och 2010. Dessa jämfördes med 938 friska personer i en kontrollgrupp.

Resultatet visade att de som hade rökt ett paket om dagen eller mer i tio år löpte 60 procent större risk att drabbas av östrogenberoende bröstcancer. Däremot påverkade rökningen inte risken för andra mindre vanliga men ofta mer aggressiva former av bröstcancer.

Nyligen presenterade USA:s surgeon general (högsta företrädare för den amerikanska sjukvården) en rapport som summerade riskerna med tobak 50 år efter den första officiella varningen utfärdades. Under de åren uppskattas det att 20 miljoner amerikaner dött som en direkt följd av rökning.

Inte mindre än 13 olika cancersjukdomar kopplas idag till rökning. Det handlar inte bara om lungcancer (87 procent av dödsfallen orsakade av rökning) utan även andra vanliga typer som levercancer och cancer i ändtarmen.

Samtidigt dör fler rökare i hjärtsjukdomar än i lungcancer, även detta på grund av rökningen. På den långa listan över sjukdomar märks även stroke (passiv rökning ökar risken med 30 procent), åderförkalkning, typ-2-diabetes (ökad risk med 40 procent) och andra typer av lungsjukdomar än cancer.

Rökningen beräknas dessutom ha orsakat eldsvådor med sammanlagt 86 000 brandoffer i USA de senaste 50 åren.

Enligt rapporten har det blivit farligare att röka och anledningen är att dagens cigaretter innehåller en ännu mer dödlig mix av farliga kemikalier än förr.

Nedan en grafik över de kända riskerna med tobaksrökning som finns med i den nya amerikanska rapporten.

Tobaksfaror