Annons
X
Annons
X

Ennarts hälsa

Henrik Ennart

Henrik Ennart

Begging Nutria

Foto: Robin Loznak

Har du någonsin undrat varför bäverns tänder inte mals ner när den gnager av trädstammar på löpande band? Du är inte ensam. Forskare har länge funderat över sammansättning på våra tänders emalj och slagits av hur hård och motståndskraftig emaljen är hos bävrar, trots att de varken borstar tänderna eller sköljer munnen med fluor.

Man skulle kunna tro att hemligheten med tändernas emalj borde vara utredd för länge sedan men faktum är att uppbyggnaden visat sig vara extremt komplex. Emaljen består av mängder av olika byggmaterial vilka hålls samman av väl strukturerade nanosträngar, som fungerar ungefär som armeringsjärn.

Nu har forskare vid amerikanska Northwestern University upptäckt att hemligheten när det gäller motståndskraft mot nedbrytande syror ligger i uppbyggnaden av ett mycket tunt skikt som omger dessa nanosträngar. Hos oss människor domineras skiktet av magnesium, men hos bävrar överväger istället järn.

Det här ska också vara förklaringen till att bävrar har framtänder som är vackert rostbruna.

Genombrottet, som presenteras i tidskriften Science, har gjorts med hjälp av modern imaging-utrustning och öppnar enligt forskarna stora möjligheter att förbättra effekten av dagens fluorsköljningar.

– Bäverns tänder är kemiskt olika våra tänder men har samma struktur. Naturen har visat oss ett sätt att förstärka vår egen emalj, säger Derk Joester som lett studien.

Det är i så fall välkommet. Vården av karies är mycket kostsam. Tandvården står idag för 5 procent av världens samlade sjukvårdutgifter och hål i tänderna är den enskilt vanligaste åkomman.

Om det går att öka halten av järn även i våra tänder utan att de på köpet blir rostbruna är ännu för tidigt att säga.

 

Om bloggen


Välkommen till Henrik Ennarts blogg om hälsa!
Här skriver jag nyfiket om smått och stort som rör mat, hälsa och miljö.
Ny forskning och kommentarer till aktuella frågor mixas med vardagliga hälsotips.


Ambitionen med den här bloggen är att ställa obekväma frågor från ett fördomsfritt och ibland rätt irriterat konsumentperspektiv.
Jag har i många år skrivit om mat, medicin och hälsa i SvD och är även författare till böckerna "Döden i grytan" (med Mats-Eric Nilsson) och Åldrandets gåta.


Vill du att en speciell fråga ska uppmärksammas eller har förslag på vad jag ska berätta mer om?


Mejla till henrik.ennart@svd.se


/Hälsningar Henrik Ennart

Senaste inläggen

Henrik Ennart

Guitar Hero

Foto: Stefano Paltera

Vi har lättare att känna empati med vänner än med främlingar. Orsaken är enligt ett experiment som tidigare bara utförts på försöksdjur att förmågan till medkänsla blockeras av stresshormoner då vi konfronteras med främmande människor.

Men det går att överbrygga den ömsesidiga misstron mycket fortare än de flesta anar. När forskare vid det amerikanska McGill-universitetet parade ihop främlingar räckte det att låta dem spela TV-spelet RockBand i 15 minuter för att deras medkänsla för varandra skulle öka dramatiskt.

Empati – alltså förmågan att leva sig in i andra människors känslor – har utforskats ganska ingående på senare år, bland annat som en följd av ett ökat intresse för autismspektrumstörningar.

”Barack Obama har talat om ett empati-underskott som göder misstro, bygger murar och orsakar konflikter. Vår forskning ger en förklaring till det här empatigapet och besvarar den centrala frågan om hur vi ska kunna öka känslan av empati mellan främlingar”, kommenterar forskningsledaren Jeffrey Mogil, professor i psykologi vid McGill-universitetet.

Ett av de mest användbara måtten på empati i psykologiska tester är upplevelsen av smärta. Det är nämligen så att vi upplever mer smärta i närvaro av en vän än om vi är tillsammans med en främling.

Ett test som används är att låta försökspersoner stoppa ner armen i iskallt vatten. Om två främlingar gör det samtidigt så upplever båda mindre smärta än om de känner varandra. Förklaringen är i det senare fallet att vännerna kan leva sig in i varandras känslor.

Forskarna vid McGill utsatte sina försökspersoner för smärta i en rad olika situationer: ensamma, tillsammans med en vän. med en främling, med en främling där båda fått stressdämpande medicin och slutligen tillsammans med en främling där de först fått spela TV-spelet RockBand tillsammans i 15 minuter. I spelet ingår kända låtar och man kan välja mellan att spela gitarr, bas, trummor eller sjunga i mikrofon.

Testet, som publiceras i Current biology,  bekräftade tidigare försök på råttor: att människor som är tillsammans med en främling upplever stress vilket minskar förmågan till empati.

Förmågan till medkänsla ökade däremot för dem som fick stressdämpande läkemedel före testet. Medicinen dämpade viljan att fly från hotet eller impulsen att möta det med ökad aggression. Men mest överraskande var att de främlingar som istället för medicin fick spela RockBand tillsammans i 15 minuter också förflyttade sig empatiskt från att vara främlingar till att reagera på varandra som vänner. De kunde nu leva sig in i varandras smärta.

De som spelade ensamma fick däremot ingen ökad empati.

 

Henrik Ennart

STAVGÅNG

Foto: Hasse Holmberg

Ligg inte kvar i soffan efter helgfirandet! Forskare vid University of Missouri har visat att redan fem dagars fysisk passivitet ger mätbart försämrad hälsa. Bland annat skadas benens blodkärl hos både unga och lite äldre.

Det positiva beskedet är att hälsan går att återställa till utgångsläget, men det kan ta lite tid. I alla fall krävs mer än en dag då man går mer än 10 000 steg.

”Om du inte insett hur skadligt det är för hälsan att bara sitta still hela dagarna och inte röra på dig, så är det här beviset”, förklarar forskningsledaren Paul Fadel som är professor i fysiologi i en kommentar.

Tidigare studier har visat att skador i blodkärlen kan leda till förtida död som en följd av hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Låg fysisk aktivitet ökar också risken för övervikt och fetma som i sin tur är kopplat till diabetes typ 2.

I flera år har Missouri-forskarna i olika studier kunnat dokumentera hur fysisk passivitet påverkar blodkärlen och hur blodet strömmar genom kroppen. I den nya studien som publiceras i Medicine and science in sports and exercise har de även lyckats visa att sådana förändringar inträffar redan efter några få stillasittande dagar – som över en jul- och nyårshelg.

Men enligt Paul Fadel finns det fortfarande hopp för soffpotatisarna.

”Vi vet att negativa konsekvenser kan motverkas. Det finns data som visar att människor, oavsett tidpunkt i livet eller sjukdomsstadium, kan bli fysiskt aktiva och på så sätt förlänga sina liv.”

Med låg fysisk aktivitet menas en nivå som ligger under 5000 steg om dagen. Hög aktivitet är mer än 10000 steg. Lite hårdare träning, exempelvis på gym, ger också positiva bonuseffekter men Missouri-forskarnas slutsats är att lättare motion som sker på daglig basis spelar en helt avgörande roll för hälsan.

”Det handlar inte bara om kroppsvikt eller hur man ser ut i spegeln”, förklarar de.

 

Henrik Ennart

Skärmavbild 2014-11-19 kl. 16.36.02

Ät naturlig och minimalt processad mat. Det är den första av tio punkter som Brasilien antagit som sina nationella kostråd. Dessa finns nu att ladda ned här i sin slutgiltiga version på både engelska och portugisiska.

Liksom Sverige – där Livsmedelsverket nästa vecka presenterar nya kostråd – har Brasilien haft en process där man tagit fram nya rekommendationer. I Sverige har forskarna efter stora ansträngningar bedömt hur många procent av olika näringsämnen vår mat bör innehålla. Brasilien har valt en annan väg som sammanfattas i den här 10-punktslistan.

 

1. Gör naturlig och minimalt processad mat till grunden för din diet.

2. Använd olja, fett, salt och socker i små mängder när du smaksätter och tillagar naturliga och minimalt processade livsmedel och förbereder måltider.

3. Begränsa konsumtionen av processade livsmedel.

4. Undvik konsumtion av ultra-processade livsmedel.

5. Ät regelbundet och noggrant i lämplig miljö och alltid då det är möjligt, tillsammans.

6. Handla på ställen som erbjuder ett urval av naturliga och minimalt processade livsmedel.

7. Utveckla, öva och dela med dig av kunskaper i matlagning.

8. Planera din tid för att göra matlagning och ätande till en viktig del av ditt liv. (Ät eftertänksamt, undvik mellanmål.)

9. När du äter ute, välj ställen som serverar färsk och nylagad mat.

10. Se upp med reklam och marknadsföring.

 

Carlos Monteiro som är professor vid universitetet i Sao Paolo och den som varit en drivande kraft bakom kostråden har i olika sammanhang betonat vikten av att inte se mat för sig, utan som en del av socialt och miljömässigt hållbara livsmedelssystem. Kostråden läger också starkt fokus på beteendet kring matlagning och måltider. Ett budskap är att saker som socker, fett och salt fungerar bra i små doser och som en del av naturlig matlagning.

I Sverige och övriga västvärlden är fokus främst inriktat på nytta och risker med enskilda näringsämnen och ofta tas då ingen hänsyn till om dessa ingår i en hårt processad matvara eller inte. De nya brasilianska kostråden har valt den helt motsatta vägen och har på ett intressant sätt graderat livsmedel utifrån hur processade de är.

1. Naturliga och minimalt processade livsmedel. Ett brett utbud av färska råvaror, mestadels grönsaker, är grunden i det traditionella brasilianska köket.

2. Processade livsmedel som används i matlagning. Hit hör till exempel smör, vegetabilisk olja, salt och socker som används i små mängder för tillredning och smaksättning.

3. Processade varor. I den här gruppen som bör begränsas finns konserver, processade charkvaror, ostar och bröd.

4. Ultra-processade varor. I den här gruppen som bör undvikas helt finns snacks, godis, läsk, kakor och snabbmat.

 

 

 

Henrik Ennart

VIN

Foto: Hasse Holmberg

Jag hamnade på Mitt kök på Stockholmsmässan och närde en måhända lite naiv förhoppning om att det skulle kännas som att gå runt i  en förstorad version av Östermalmshallen eller Bondens marknad med mängder av spännande och närproducerade råvaror. Det påstås ju trots allt vara ”Nordens största konsumentmässa för mat, dryck och köksutrustning”.

Notera att ordet mat nämns först, vilket antagligen lockar en och annan att betala entréavgiften på 150 kronor.

Efter att ha passerat några stekpannor vid entrén fylldes blickfältet snabbt av monter efter monter som dominerades av vinbuteljer, lådor med vin, bardiskar där det serverades vin och inte sällan något starkare därtill. Det första intrycket var förstås att jag måste ha hamnat i vinsektionen av mässområdet men även när jag höjde blicken gick det inte ens att allra längst bort se något annat än alkohol. Snart insåg jag också att även de allra största montrarna, med företag som bevisligen saluför ett brett sortiment av mat, helt hade valt att fokusera på drycker.

Efter en första sonderande runda hade jag bland äkta matvaror bara lyckats lokalisera räkor (de serverades som tilltugg till champagne) och salamikorvar (som var jättegoda). Jag hade också av andra mässbesökare förstått att det såldes fina parmesanostar, någonstans, så visst finns det mat, men varför så väl dold?

Besökarna erbjöds att köpa ett vinprovarglas med 5 dryckeskuponger för 100 kronor, och det verkade nästan alla göra. I priset ingick även en spottkopp, men den såg jag ingen som använde. Många hade däremot införskaffat en särskild vinglashållare som de bar i ett band runt halsen för att inte spilla.

Flera av de mässbesökare som faktiskt verkade vilja provsmaka mat hade under tiden samlats i en klunga runt Viktväktarnas monter, en av de få platser där det fanns annat än cocktailsnacks att sätta tänderna i.

Denna slagsida åt dryckeshållet bekräftas också av en titt i programbladet där till exempel 52 av 80 programpunkter under lördagen handlar om alkohol, allt från speedtasting till sommelierens bästa tips och konsten att mixa drinkar.

Lyckligtvis finns ett och annat matnyttigt inslag insprängt bland buteljerna som streetfood, Äkta vara och baktips. En del är på plats för att promota aktuella kokböcker, men var är alla glada lokala producenter? Letar man noga kan man hitta några, men de flesta är inte här.

Eftersom jag lockats av Paolo Robertos TV-reklam (ni kanske känner igen den där det är två Paolo: en som är på köksmässan och en annan som är dörr i dörr på Hälsomässan) styrde jag mina steg även till den senare och kände snart att den schizofrena bild som Paolo målat upp faktiskt hade en djupare fysikalisk dimension än jag först kunnat ana. På hälsomässan var atmosfären annorlunda och mer avslappnad, här var människorna inte rödbrusiga i sina ansikten, hade inga glansiga ögon och tog inte forcerade snedsteg. Kort sagt. De var nyktra.

Själv har jag ingenting emot ett glas vin till maten. Men varför göra det som skulle kunna vara en av Nordens större matupplevelser till ett dryckesslag som drar tanken till Finlandsbåtar?

Henrik Ennart

WEB_INRIKES

Foto: Christine Olsson

Korsord och sudoku. Många äldre har säkert på känn att det lönar sig att dagligen träna de grå hjärncellerna genom att bygga upp sitt ordförråd, men det har faktiskt saknats klara bevis för exakt hur bra det fungerar. Tills nu.

En forskargrupp vid universitetet i Santiago de Compostella har undersökt ett antal faktorer som misstänks ha positiv inverkan och upptäckt att just ett stort ordförråd sticker ut som särskilt gynnsamt för att bromsa utvecklingen av mild kognitiv svikt.

Det är sedan tidigare känt att personer med högre utbildning och mer komplexa jobb tycks kunna ta höjd mot demens och som belöning ha större chans att behålla sina mentala förmågor längre och sedan utveckla symtom på ett mildare sätt. Forskare brukar kalla detta för en kognitiv reserv som man själv kan påverka och bygga upp under livet. Med det menas alltså hjärnans tillgång till överkapacitet som kan mildra effekten då förmågan en dag börjar avta.

I den nya studien som publiceras i tidskriften Anales de psicologia undersöktes 326 personer som var äldre än 50 år, varav 104 uppvisade lindriga symtom på kognitiv svikt. Sedan testades deras ordförråd och vägdes mot en rad andra faktorer.

Slutsatsen blev att just ordförrådet framstod som särskilt avgörande. Även antalet års utbildning och läsvanor stack ut, men inte fullt lika mycket. Den som haft ett yrke med komplexa arbetsuppgifter hade en något minskad risk. Däremot såg man inte i denna här studien någon skyddande inverkan mot kognitiv svikt av social och kulturell aktivitet.

En av författarna, Cristina Lojo Seoane, menar att ordförrådet är särskilt intressant att studera eftersom det kan användas som ett ganska djuplodande mått på förmågan att aktivt använda sig av tidigare förvärvade kunskaper.

För läkare som behandlar personer med kognitiv svikt kan ordförrådet alltså att vara ett bra mått på hur olika behandlingar fungerar. Men dessutom rekommenderar forskarna träning av ordförrådet som en verksam behandling i sig.

 

Henrik Ennart

szf47071

Foto: Markus Schreiber

Har du snabba humörsvängningar? Det kan bero på att du är född på sommaren.

Om du är född på vintern ökar sannolikheten för att du ska bli deprimerad, medan däremot hösten bara tycks orsaka en viss irritation.

Ungerska forskare har upptäckt en koppling mellan tiden för födelsen och typen av temperament. De studerade 400 personer och matchade deras personligheter mot vilken tid på året de var födda. Slutsatsen har presenterats på en stor forskningskonferens i Berlin.

Sannolikheten för att ha ett visst temperament var i flera fall kopplat till årstiden vid födseln. På samma sätt dominerade olika sorters personslighetsstörningar – en slags förlängningar av dessa temperament –  under skilda årstider. Det går däremot inte att säga att någon årstid var särskilt fördelaktig.

Några exempel:

• En labil personlighet (cyclotymi) som kännetecknas av plötsliga kast mellan sorgsenhet och upprymdhet var mycket vanligare bland personer födda på sommaren än bland dem födda på vinter.

• Hypertymi, en personlighet präglad av överdriven glättighet, pratsamhet och brist på självkritik – en sorts lindrig mani som inte räknas som störning – var vanligast bland vår- och sommarbarn.

• De som var födda på vintern var signifikant mindre lättirriterade än barn födda alla andra årstider.

• Barn födda på hösten drabbades inte alls lika ofta av depression som personer födda på vintern.

Det är sedan tidigare känt inom psykologin att olika årstider påverkar risken för olika sjukdomar, psykiska sjukdomar inräknat. Denna observation har genom århundraden lagt grund till olika typer av folktro och exempelvis astrologi.

Tidigare studier har visat att tidpunkten för födelsen kan påverka förekomsten av signalämnen som dopamin och serotonin. Det här är dock första gången forskare undersökt om detta förhållande även kan få mer långtgående påverkan på personligheten.

”Vi kan i nuläget inte säga någonting om mekanismen bakom detta. Vad vi nu undersöker är om det finns genetiska markörer kopplade till årstider”, förklarar Xenia Gonda som är assisterande professor vid Semmelweissuniversitetet i Budapest.

”Även om både arv och miljö bidrar till en människas temperament så vet vi nu att tidpunkten för födelsen också spelar in. Och tendensen till hypertymi bland sommarbarn är spännande”, kommenterar professor Eduard Vieta vid den europeiska organisationen för neurofarmakologi.

Henrik Ennart

szd0230c

Foto: Hasse Holmberg

Rak i ryggen eller blicken i gatan. Humöret sätter tydliga spår i hur vi rör oss. Nu visar ett färskt experiment att det även gäller åt andra hållet: att gångstilen påverkar vårt sinnestillstånd. Resultatet: när forskarna uppmanade testpersoner att gå på ett deprimerat sätt – med nedsjunkna axlar och små armrörelser – så blev de på mätbart sämre humör.

En av studiens författare, Nikolaus Troje som är professor vid det kanadensiska forskningsinstitutet CIFAR har tidigare kunnat visa att deprimerade människor rör sig annorlunda än lyckliga och glada människor. Frågan var därför om mekanismen fungerar även i motsatt riktning och om det är möjligt att påverka sinnestillståndet genom att ändra gångart.

För att testa hypotesen fick en grupp testpersoner läsa igenom en lista med ord som ”söt”, ”rädd” och ”orolig”. Därefter fick de gå på ett rullband samtidigt som de fick titta på en visare som markerade om de gick på ett glatt eller deprimerat sätt. Testpersonerna kände inte till vad visaren representerade men uppmanades att gå på ett sätt så att den kom så långt som möjligt åt vänster – det deprimerade hållet.

Det visade sig vara mycket lätt att anpassa gångstilen.

Efteråt ombads de att skriva ner så många ord som de kunde komma ihåg från listan. Det visade sig då att de testpersoner som gått på ett deprimerat sätt kom ihåg fler negativt laddade ord än de som haft en gladare gångstil med rakare rygg, höjd haka och större armrörelser. De hade alltså, enbart genom sättet att röra sig, fått en mer negativ attityd.

Forskarna menar att detta kan leda till en ond cirkel. Sedan tidigare är det känt att deprimerade människor kommer ihåg negativa saker de upplevt lättare än positiva upplevelser. Och att komma ihåg allt det trista får dem att må ännu sämre.

– Om det går att bryta den onda spiralen så skulle det innebära ett starkt terapeutiskt verktyg i behandlingen av deprimerade, kommenterar Nikolaus Troje som efterlyser mer forskning på området.

Studien som publicerats i Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry ingår i ett forskningsprojekt som syftar till att lägga grunden till artificiell intelligens. För att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar kartläggs bland annat hur vi undermedvetet tolkar ansiktsuttryck, kroppshållning och rörelser.

Henrik Ennart

Apple Crop

Foto: Jim Cole

Tidningen Råd & Röns fynd av mögelgiftet patulin i äppeljuice väcker en del allvarliga frågor om hur kontrollen ser ut. Sedan 2008 har EU:s livsmedelsmyndigheter nämligen inte rapporterat ett enda liknande fall via sitt internationella larmsystem RASSF. Men här hittade Råd & Rön alltså patulin i 3 av 12 testade sorters äppeljuice, varav två låg över gränsvärdet för barn.

Skillnaden är markant om man jämför med kontrollen av andra mögelgifter. Under 2013 och 2014 har det exempelvis gått ut 85 EU-larm om mögelgiftet ochratoxin och hela 590 larm om aflatoxin.

Det är tydligt att provtagningen av patulin, som anses något mindre hälsofarligt än andra mögelgifter, inte har prioriterats vid olika kontrollinsatser.

Myndigheterna brukar betona att halter som ligger under gränsvärdet inte medför någon hälsofara och att säkerhetsmarginalen är väl tilltagen. Det bör dock noteras att samma argument förekom före 2006 då EU senast gjorde en större genomlysning av området och i samband med detta skärpte gränsvärdena för en rad mögelgifter.

Ochratoxin och aflatoxin är mycket starka och cancerframkallande gifter på en risknivå som ligger över de flesta bekämpningsmedel. Patulin anses inte fullt lika farligt men även detta ämne är genotoxiskt och kan vid längre exponering av höga doser skada immunförsvaret, embryon och nervsystemet. Det ger inte tumörer på försöksråttor men för att utesluta cancerrisken helt krävs större studier på andra arter.

Mögelgifter har lyfts fram som en avgörande orsak till att Europas befolkning inte ökade nämnvärt under hela medeltiden. Det var först då råg – som lätt angrips av mögel – ersattes som stapelvara av vete och potatis som befolkningsökningen tog fart på allvar.

Låga halter får också varningsklockorna att klämta i ett annat avseende. En fjärdedel av den samlade världsskörden skadas av mögel och hotet är särskilt stort i länder med varma och fuktiga klimat. Patulin är särskilt vanligt på äpplen. Om man tar en del av denna mögliga frukt och blandar med annan frukt så är det möjligt för en producent att hålla gifthalterna under gränsvärdet.

För att konsumenterna inte ska bli lurade att betala för rutten och hälsofarlig frukt är det förbjudet inom EU att blanda upp möglig frukt på det här sättet.

Råd & Röns fynd ställer frågan på sin spets: Kan vi som konsumenter verkligen lita på att sådant fusk inte förekommer?

Patulin är en tydlig markör för dålig äppelkvalitet. En billig råvara. Det ser ut som en tanke att två av de tre sorters äppeljuice där Råd & Rön hittade mögelgiftet är Coop:s och ICA:s lågprismärken.

 

 

 

 

Henrik Ennart

spd1bd1e

Kampen mot antibiotikaresistenta bakterier intensifieras rejält genom det femåriga mångmiljardprogram som president Barack Obama sjösatte i torsdags.

Planen, som baseras på en rapport från presidentens vetenskapliga rådgivare, välkomnas av många experter, men möter också kritik för att rikta allt för lite fokus mot den i USA utbredda användningen av antibiotika inom jordbruket.

Beskedet från Vita huset innebär att ansvariga myndigheter senast den 15 februari ska lägga fram en 5-årsplan där 6,5 miljarder kronor om året satsas på ökad övervakning av användningen, bromsa spridningen och att ta fram nya sorters antibiotika. Till det kommer 1,1 miljarder kronor om året under sju år för att forska kring hur antibiotikaresistens uppstår och sprids.

Antibiotika gör att kycklingar, grisar och nötboskap växer snabbare och används i USA ofta på friska djur av just det skälet. I satsningen anslås pengar för att utveckla alternativ till antibiotika som kan användas som tillväxtfrämjare på djur inom jordbruket, ett förslag som knappast är okontroversiellt i de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Som ett avstamp instiftas ett pris på 200 miljoner dollar (ca 1,4 miljarder kronor) till den som först lyckas utveckla ett snabbtest för att upptäcka resistenta bakterier.

Kritiker menar att planen är en eftergift för den inflytelserika köttlobbyn och inte på allvar tacklar problemen inom jordbruket. De enda begränsningarna är en frivillig överenskommelse med tillverkarna om att sluta använda tillväxtargumentet i sin marknadsföring.

Två förslag om att antibiotika som ges till sjuka människor inte ska användas på djur av har fastnat i kongressen. Den nya planens krav på mer forskning kring spridningsvägarna och alternativa tillväxtfrämjare är sannolikt ett sätt att komma förbi denna låsning, om än mycket långsamt och utan att utmana mäktiga jordbruksintressen.

Redan idag beräknas resistenta infektioner skörda 23 000 liv i USA varje år – I EU är antalet 25 000 – och tynger sjukvårdens budget med 250 miljarder kronor. Då är ändå epidemin bara i sin linda. Den värsta sortens bakterier sprids nu snabbt i amerikanska storstäder och en rapport från World economic forum i Davos slog förra året fast att det är ett sannolikt scenario att antibiotika inom en tioårsperiod är ineffektiva mot våra vanligaste infektioner.

”Vardagliga saker som ont i halsen eller ett barns skrubbade knä kan åter döda”, sade Margaret Chan, generalsekreterare för Världshälsoorganisationen WHO i ett uttalande.

En förklaring till att så få nya antibiotika utvecklats är att det finns mindre pengar att tjäna. Dels har det blivit svårare och kräver mer arbete, dels gör risken för resistens även för det nya preparatet att bolagen snabbt vill kunna räkna hem affären. Men antibiotika är något som patienterna ska äta sällan och kostnaderna hinner inte betala sig innan patenten gått ut.

Slutsatsen i Davos-rapporten var att marknaden misslyckats och att det behövdes statliga satsningar. En sådan satsning har USA nu inlett, frågan är bara om de kritiker får rätt som menar att det är meningslöst att utveckla nya medel som hälls in i ett läckande system.

Foto: Håkan Lindgren