Calmfors: Satsa bara på kommunerna!

Säga vad man vill om Finanspolitiska rådet, det lider inte
av industriromantik. I sin rapport för 2009 föreslår myndig­heten
stimulanspolitik i form av kraftigt höjda statsbidrag till kommunerna, men
ordföranden Lars Calmfors och hans ­kolleger kommer tomhänta när det gäller
näringslivet.

Jobbkrisen är i hög grad tillverkningsindustrins kris, men
Finanspolitiska rådet vill lägga miljarderna på att rädda jobb i den ­offentliga sektorn.

Onsdagen den 22 april varslade Volvobolag mer än 1 500 anställda om uppsägning. En
koncern, ett datum. Det kan jämföras med att samtliga Sveriges 290 kommuner
tillsammans har varslat ungefär lika många lärare. Men det är till kommunerna som
de nya resurserna ska gå.

Ingen vettig människa vill att det ska delas ut industristöd
av gammal 1970-talsmodell, men ensidigheten i ­rådets förslag känns egendomlig.

Thomas Östros var inte sen att applådera Calmfors
handlingsprogram och undra på det. Mycket mer pengar till kommunerna, en
höjning av a-kasseersättningen och fler platser i arbetsmarknads­utbildning:
förslagslistan kunde vara en katalog­aria ur den rödgröna oppositionens
­libretto.

En bra sak har rådet i sanningens namn kommit på. Man vill
att staten ska kunna betala utbildningskostnader i företag där arbetsgivare och
anställda har slutit avtal om tillfälligt kortare arbetstid.

Vanligtvis vill ekonomer inte att det ska ges statligt stöd
till företag som har det tufft på marknaden; det är ju en av poängerna med
marknadsekonomin att resurser ska flyttas från olönsam till lönsam verksamhet.
Men i detta speciella krisläge handlar lokala arbetstidsförkortningar om att
bra verksamhet ska kunna övervintra och inte om konstgjord andning. Då kan det vara
förnuftigare av ­staten att satsa på kunskapsuppbyggnad i välskötta företag än att ordna
utbildning i största allmänhet.

Förslaget är en välförtjänst blomma till IF
Metall-ordföranden Stefan Löfven, som har fått ta emot mycket stryk för sin
pragmatiska syn på lokala avtal. Heder åt Calmfors för det.

Annars är det glest mellan glädjeämnena. Finanspolitiska
rådet vill inte bara öka budgetunderskottet utan också mixtra med utgiftstaken,
vilket bara kan för­sämra förtroendet för statsfinanserna.

Framför allt har man
inget att säga om den företagsamhet som ska skapa fram­tidens jobb. Finns
verkligen inte en enda åtgärd som gör nytta på kort sikt och sam­tidigt
förbättrar förutsättningarna för framtida företagande? Finns inget vettigt att
göra för att hjälpa fler småföretag genom krisen? Frågorna klingar obesvarade.