PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Jag hittar inte nya numret av Axess (3/2009) på webben, men jag hittar desto mer läsvärt i tidskriften. Och då har jag bar hunnit med en liten del av den:

Johan Lundberg skriver en utmärkt ledare om hur pedagogiken, kriminologin och språkvetenskapen har seglat i väg och börjat leva ett liv i ett eget teoretiskt kosmos, opåverkat av vardagens erfarenheter.

Filosofen Per Bauhn, som aldrig lyfter pennan förgäves, skriver om hyckleriet kring konstbegreppet”. I anslagsansökningarna beskrivs konsten som något som erbjuda tanke- och känslolyft och fylla livet med mening; i verkligheten betyder ”konst” numera varken mer eller mindre än vad de som håller på med ”konst” tycker är ”konst”. Det kan vara en tavla eller en skulptur, men det kan också vara några plastpåsar i en monter eller en urinerande performanceartist.

Pär Wästberg lyfter fram fantasin som tyranniets fiende.

Johan Wennström samtalar om svenskhet och identitet med filmarna Måns Månsson (H:r Landshövding) och Ruben Östlund (De ofrivilliga).

Torbjörn Elensky sågar Andreas Malms nya bok Hatet mot muslimer. Enligt TE använder Malm precis samma stereotypiserande kritik av liberaler som han anklagar dem för att använda mot islam: ”Islam ska bedömas utifrån höjdpunkterna i sin historia – västerlandet, och särskilt ’liberalismen’, utifrån sina mörkaste stunder och sina största misslyckanden.”

Och, som sagt, då har jag bara hunnit börja.

Fler bloggar