Spendera med måtta, men ändra Las för ungdomarnas skull

Anders Borgs framtidsprognos är ännu mörkare än Konjunkturinstitutets. Finansministern spår ett BNP-minus på 4,2 procent i år och en arbetslöshet som närmar sig 12 procent under 2011. Tillväxten återvänder på allvar först under 2011 och 2012.

Kommentatorer är redan ute och kräver nya stimulansåtgärder, och det är inte svårt att gissa hur det kommer att låta när Thomas Östros träffar pressen kl 12.

Man ska man satsa stort på allmän efterfrågestimulans måste man ha starka skäl att tro att den ska slå igenom som ökad efterfrågan i ekonomin, och där finns goda skäl att vara tveksam. Om hushållen ser att staten plötsligt vrider på kranarna kommer man att undra vad som egentligen är i görningen, oroa sig för framtida nedskärningar och börja stoppa ännu mer i ladorna än vad man redan gör. Att hushållens sparande ökar är i sig ingen dum sak, men det har ingen kortsiktigt positiv effekt på konjunkturen.

I den mån hushållen använder pengarna till ökad konsumtion kommer en hel del att hamna utomlands. Vi importerar många av de varor som hushållen behöver.

Staten gör klokt i att vara fortsatt aktsam om statsfinanserna – sänkt moms här hemma gör inte Östeuropas beslutsfattare mer villiga att beställa maskiner från svensk industri – men visst finns det områden där riksdag och regering bör agera.

Allra viktigast är att skapa förutsättningar för de små företagen att övervintra krisen, så att de står redo att expandera när tiderna så småningom blir bättre. Det är i små, nya och snabbväxande företag som praktiskt taget alla jobb skapas i den moderna ekonomin. Regeringen måste ge högsta prioritet åt att kapitalmarknaderna fungerar, sänka lönekostnaderna genom minskade arbetsgivaravgifter och lätta på likviditetstrycket genom att kraftigt förlänga företagens betalningstider till Skatteverket.

I en förnuftig värld gjorde regeringens också något åt Las, så att krisen inte så ensidigt drabbar de unga och utlandsfödda som redan i hög grad står utanför på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten kan dra i väg och bli rent astronomisk om inget genomgripande görs; den är redan bland de högsta inom EU.

En stor fördel med reformer av Las är att de inte kostar statskassan några pengar. Det gäller för övrigt avskaffat regelkrångel i största allmänhet.

Färdigplanerade infrastrukturprojekt bör sättas i gång meddetsamma, allra helst när de handlar om underhåll. Reparationer är snabbare att komma i gång med, gör snabbt nytta och skapar (i motsats till nyinvesteringar) inga nya långsiktiga kostnader.

Fler utbildningsplatser och arbetsmarknadsutbildningar? Kanske. Bara om det inte sker på bekostnad av kvaliteten. Vi kommer ändå att se många unga gå kvar längre än de tänkt sig på högskolorna i väntan på jobbmöjligheter.

Mer pengar till kommunerna.Ja, säger Dagens Nyheters ledarredaktion, som har kört hårt med keynesianismen sedan Peter Wolodarski tog över rodret. Nej, säger kommunalrådet Mathias Sundin (FP) i Norrköping. Kommunerna har gått med större överskott under de senaste åren än vad skattebortfallet nu blir; de måste lära sig att räta mun efter matsäck.

Man ska aldrig säga aldrig, säger jag. Men tills vidare gör Borg klokt i att ha ett fast grepp om plånboken.