En extramiljon per klass räcker inte när kraven saknas

Strunt i friskolorna, skriver Aftonbladets ledarsida. De fria skolorna ska få större rättssäkerhet visavi kommunerna, enligt ett förslag från regeringen, men AB tycker att det bara är ideologi och fjäsk. Det spelar ingen roll att privata och offentliga skolor behandlas olika; nej, det kan till och med vara bra, eftersom resursbehoven är så mycket större i den kommunala skolan: ”Om Jan Björklund verkligen vill ha likvärdiga villkor borde ha skriva ett lagförslag som låter bidragen till skolorna motsvara skolornas faktiska behov.”

Satsa mer pengar på dåliga skolor så ska det nog reda sig.

Det är minst sagt intressant att jämföra med dagens DN-artikel om de kommunala satsningarna på olika Stockholmsskolor. I Äppelviksskolan i välmående Bromma får man ett extrastöd utöver grundbeloppet, som är lika för alla, på 1 600 kronor per elev. I Rinkebyskolan, några kilometer därifrån, uppgår extrastödet till 47 900 kronor per elev. Det motsvarar 1,2 miljoner kronor extra varje år för en klass med 25 elever.

Ändå gör Rinkebyskolans elever bedrövligt ifrån sig i genomsnitt.

Lösningen? Ännu mer pengar, enligt AB-modell?

Inte enligt Mohammed Hagi Farah, som bor i Rinkeby och är aktiv i Föräldraalliansen i Stockholms Stad. Ibland får jag kritik av föräldrar från andra stadsdelar, berättar han för DN. Men kritikerna brukar tystna när han svarar: ”Vi vill inte ha era pengar – vi vill ha resultat! Vi är inte ens i
närheten av de mål som innerstadens barn når, trots att vi har enormt
mycket större resurser….”

Problemet är inte brist på pengar. Problemet är att politikerna tycker att man har köpt sig fri när man skickat över dem. Det som saknas är förväntningar och krav, utvärdering och uppföljning – vägran att acceptera ett misslyckande.