Nej, ingen Göran Johansson bakom ratten

Göran Johansson kliver fram som Göteborgshumorns främste företrädare när han anklagar Maud Olofsson för att vägra förstatliga Volvo bara för att hon vill knäcka socialdemokraterna vid Göta älv. Regeringen har panik för att det ska gå bättre i högerstyrda Stockholm än i vänsterstyrda Göteborg och därför håller sig staten borta och låter Volvo PV lida.

Jag har full förståelse för att många i Västsverige är oroliga för vad som ska hända med fordonsindustrin i regionen nu när Ford (och GM) går på knäna och Volvo (och Saab, vi får se) kan vara på väg ut till försäljning, men vildsinta konspirationsteorier är bara genanta. Göran Johansson kan mycket bättre än så här.

Många klagar på att Volvo PV gör fel bilar, att de skulle gjort det ena eller andra på ett helt annat sätt för länge sedan. Tja, lika lätt som det är att göra aktieaffärer i efterhand är det att utforma företagsstrategier med facit i hand. Jag håller inte med dem som säger att volvoiterna inte vet vad de håller på med. Däremot är bilbranschen ett getingbo där det är enastående svårt att hitta rätt, inte minst för en mindre aktör.

Att staten skulle vara rätt partner för att guida Volvo PV genom krisen: jag tror det inte. Staten har förstås gott om pengar och kan skydda företaget under en period. Men den perioden blir lätt förlorad tid; tid som kunde ha använts till omställning och förnyelse i samarbete med någon av de stora bilkoncernerna. Och de statliga pengar som skulle tas i anspråk har också en alternativ användning.

Regeringen ska förstås vara lyhörd och pragmatisk och göra rimliga insatser för att hjälpa Volvo över till nya ägare ifall den situationen skulle uppstå. Men Göran Johansson eller några av hans politiska kolleger bakom ratten? Nej, jag tror inte det.