PJ Anders Linder
Allting annat än en seger för Barack Obama skulle vara en knallsensation. Hans övertag på nationell nivå har växt till 7,8 procentenheter. I en del färska mätningar är försprånget tvåsiffrigt.
Ska man hitta något halmstrå för att få en spännande presidentvalsnatt är det väl att marginalerna ser ut att krympa i staterna där det står och väger. Det spelar trots allt ingen roll för valutgången om Obamas marginaler ökar i redan säkra delstater som Kalifornien och New York. Men i ett antal ”battleground states”, där valet avgörs har McCain gått i kapp Obama under de senaste dagarna. Han leder nu knappt i Missouri och North Carolina och har kontakt med Obama på flera andra håll.
Fast det är tröst för tigerhjärtan. Allt tyder på en substantiell seger för Obama. Hans kampanj har varit suveränt välskött och effektiv, och när finanskrisen slog till hade McCain inte mycket att sätta emot.
Den spänning som valnatten kommer att erbjuda gäller framför allt senaten. Kommer demokraterna upp i 60 av 100 ledamöter? I så fall får man rätt att driva igenom lagförslag mot minoritetens vilja, och då har demokraterna full kontroll över både kongressen och Vita huset. Det gör på sitt sätt situationen knepigare för Obama. Kommer han att ha kraft att lägga in sitt veto mot stora utgiftsökningar eller protektionistiska inittiativ, när de kommer från hans eget parti? Det är en spännande fråga; ja, en väl spännande fråga. Den stora depressionen fick sin fulla kraft och skadeverkan på grund av skyddstullarna som kongressen drev fram under tidigt 1930-tal. Vad gör Obama när hans partikamrater vill resa hinder för exporten från Kina?