Demokraterna tänker till och gör alla missnöjda

Demokraternas regelkommitté valde ingen principiellt stenhård linje utan satsade i stället på att göra alla lite nöjda, vilket förstås har gjort alla missnöjda i stället. Resultaten i Florida och Michigan ska räknas men bara till hälften. Det gör att Hillary Clinton tar in en aning av Barack Obamas försprång men långt ifrån tillräckligt för att komma i kapp.

Obama kommer att bli demokraternas kandidat. Nu återstår bara frågan hur sargad han och partiet ska vara när den riktiga tvekampen börjar. Ska demokraterna gå igenom ett flera månader långt och förbittrad inbördeskrig fram till konventet i Denver i augusti? Ska väljarnas minne av kampanjen handla mer om advokater än om öppen och rak debatt?

Hillary Clinton har alla möjligheter att skämma ut sig för tid och evighet. Det talas om att hon ska bli vicepresidentkandidat, men det har jag mycket svårt att tro. Hela Obamas budskap går upp på ”förändring”, och nog skulle en Obama/Clintonduo bli något nytt. Men knappast på det sätt som Obama har tänkt sig.

De senaste veckornas utrikespolitiska debatt har visat hur sårbar Obama är, alla sina trumfkort till trots. Han behöver fortsatt internfajt med Clinton precis lika mycket som John McCain behöver helhjärtat stöd från George W Bush.