PJ Anders Linder
I kväll beger jag mig till Umeå för att vara med i SVT:s Argument (22.30). Denna första maj ska programmet handla om borgerligheten snarare än vänstern. Behövs det verkligen fyra partier eller kan de slås samman till ett eller två?
Svar: Nej, det behövs inte fyra partier. Nej, det är nog ingen bra idé att försöka slå samman dem. I alla fall inte om man med sammanslagning menar fullfjädrad fusion, där fyra organisationer går ihop och blir en med en styrelse, en ordförande osv osv. Det skulle kräva så makalöst mycket energi och ge upphov till så mycket revirstrider och konflikter att borgerligheten skulle bli helt förlamad.
Men å andra sidan är de nuvarande partierna inget självändamål. De har blivit väldigt lika varandra och man måste ha tränat i den interna kulturen i åratal för att förstå vari skillnaderna egentligen består. Att driva fyra olika profiler och konkurrera om borgerliga väljare leder till oerhörd suboptimering. Energin ska ägnas åt att driva politik och opinion, inte åt att hålla revirgränserna öppna.
Lösningen? Att bilda valallians. Att erkänna att historien och arvet gör det naturligt att fortsätta som fyra olika organisationer, samtidigt som man ger väljarna besked om att man har väldigt mycket gemensamt och vill styra tillsammans.
Bloggaren Johan Ingerö är inne på att den här diskussionen är irrelevant, eftersom väljarna inte bryr sig om det organisatoriska. Jag tror att det är tvärtom: de borgerligas mål bör vara att genom valallians och fördjupat samarbete göra den organisatoriska frågan irrelevant.