PJ Anders Linder om politik & samhälle

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Mona Sahlin blir för socialdemokraterna vad sjunde AP-fonden är för pensionsspararna: det man får om man inte gör ett eget aktivt val.

Carin Jämtin, Pär Nuder, Thomas Bodström, Ulrica Messing – och i viss mån Margot Wallström – förknippas alla med en viss inriktning och profil på politiken. Mona Sahlin, däremot, är i skrivande stund ett politiskt frågetecken.

Hon gillar att ha inflytande och makt, det törs man säga. Hon kom in i riksdagen 25 år gammal 1982, hon har haft en rad tunga poster – och hon kom tillbaka till politikens mitt efter kreditkortshistoriens stjärnsmäll.

Men vad gäller idéerna har hon legat lågt på sistone. Hon har varken profilerat sig längs moderniseringsspåret hon flirtade med på 1990-talet eller med kvoteringstänkandet från 2000-talets inledande år.

Som integrationsminister åstadkom avsatte hon integrationsutredningens ordförande och ersatte honom med den extremistiska Masoud Kamali. Men när Kamali till sist levererade sina fördömanden av svenska folket hade Sahlin susat vidare till andra frågor. Det hördes inga invändningar från henne när efterträdaren Jens Orback lät materialet gå direkt i papperskorgen.

Hon förknippas fortfarande med könskvoterade styrelser, tvångsdelad föräldraförsäkring och Kamalistiska idéer om att svenska folkets fördomar som huvudskäl till den dåliga integrationen. Men kommer hon att driva sådana frågor? Det är för tidigt att säga. De är knappast röstvinnare.

Sahlin kan snabbt plocka poäng på att beskriva sitt blivande ledarskap som mer öppet och lyssnande, modernare, än Göran Perssons. Men det finns inga garantier för att hon därmed blir Den Moderna Partiledaren i svensk debatt. På 1990-talet hade hon varit ett tio år yngre alternativ till Carl Bildt; nu blir hon ett tio år äldre alternativ till Fredrik Reinfeldt. Det behöver inte vara en nackdel, men det understryker inte precis det nya, moderna och framtida.

Ett bra drag hos Sahlin är det tydliga förordet för Sveriges EU-medlemskap. Hur den övertygelsen ska fungera i relationen till samarbetspartnerna i v och mp blir en av hennes många framtida huvudvärkar.

Fler bloggar