Tingel-tangel och trams löser inga SVT-problem

Tänk om Anna Hedenmo, Mats Knutson och Marianne Rundström hade haft samma tryck i sina partiledarutfrågningar som i dagens generalangrepp på Christina Jutterström och den övriga SVT-ledningen. Då hade det sprakat i etern.

Cheap shot. Men jag kunde inte låta bli.

Det är klart att de tre utfrågarna och deras många arga kolleger har rätt. SVT kännetecknas av ängslig opportunism och driver mot farliga rev. I stället för att vårda kvalitet och fördjupning och ta hand om den publik man har, fjäskar man alltmer desperat för en publik som man inte har – och inte heller lär skaffa sig. När det gäller att vara ”rätt” för hela gruppen människor i skiftet från ungdom till vuxenliv kommer en public service-kanal alltid att vara tvåa på bollen. I alla fall om begreppet public service ska ha någon annan innebörd än ”politiskt reglerad”.

Gudarna ska veta att det finns mycket att vara kritisk mot i SVT som det har fungerat: inåtvändheten, bristen på kvalificerad kulturbevakning, ensidigheten i perspektiv. Men inget av detta blir bättre av mer tingel-tangel och trams.

SVT behöver gå rakt motsatt väg. Blir det så? Vad vill företagets styrelseordförande Lars Engqvist? Vi får en stark indikation när namnet på Christina Jutterströms efterträdare tillkännages.