PJ Anders Linder
Inte för att svensk integrationspolitik är någon stor succé, men om Masoud Kamalis förslag blev verklighet skulle läget bli etter värre.
Kamali har en närmast revolutionär agenda där hela det nuvarande svenska samhället döms ut och ska ändras i grunden. Det handlar om en enorm politisering (Kamali vill bl a ha en myndighet som ska garantera ”lika utfall” av människors livsval) och etnifiering.
För det är ju det märkliga: Kamali säger sig vilja komma till rätta med diskrimineringen, dvs att man gör skillnad på folk och folk. Men hans motdrag är att på ett mycket mer långtgående sätt göra skillnad på folk och folk. Etnisk bakgrund ska ger meritvärde vid rekryteringar och myndigheter ska stöpas om i grunden utifrån etniska riktlinjer.
Dels innebär det att ett kollektivistiskt raster läggs över hela samhället, dels kommer det att skapa stark friktion mellan grupper och individer.
Nu får Jens Orback våndas över förslaget ett tag – och sedan kommer de flesta att läggas i papperskorgen. Som Thomas Gür skrev i en kolumn nyligen: Den här revolutionen har ingen bett om.