Tumhållande för Hillary nästa?

Andreas Ekström, till vardags kulturjournalist i Sydsvenskan, skriver en modig och självkritisk krönika i Journalisten.

Svensk utrikesbevakning har blivit en hålla-tummarna-journalistik, skriver han. När det är val i Italien handlar bevakningen om att Berlusconi är en förfärlig idiot, när det är val i USA handlar den om att Bush är en klantskalle (och om att amerikaner är feta).

Jag gillar inte heller Berlusconi och Bush, skriver Ekström. Men vad tycker svenska läsare när de upptäcker att idioten Berlusconi besegrades med minsta möjliga material och idioten Bush vann stort? Hur får de bevakningen att gå ihop med resultatet? Ska de dra slutsatsen att italienare och amerikaner i allmänhet är idioter?

I stället för att hålla tummarna för den ”rätta” kandidaten – Hillary Clinton härnäst – borde de som bevakar vår omvärld försöka göra den begriplig för läsarna och göra upp med det som Ekström kallar ”avståndets ignorans”: tanken att man inte behöver vara lika noga med bilden av omvärlden som med bilden av Sverige, eftersom omvärlden ligger så långt bort.

Ekström generalisera förstås han också, Men visst är resonemanget tänkvärt? Det ska bli mycket intressant att följa uppmarschen mot 2008. Blir det kunskapshöjande rapportering om hur USA ser ut och fungerar? Eller tumhållande för Hillary C?