Hur länge ska partierna strunta i 800 000 engagerade människor?

Häromdagen var jag ute på bilsalongen på Älvsjömässan. Mellan suktande besök vid Jaguar- och Bentleymontrarna var jag med i en paneldebatt om mobilitet, rörlighet.

Där framträdde också Kenneth Winsborg, som är talesman för bensinskatteupproret. Winsborg är en folktalare av rang, en sådan där som välkammade partier inte vågar hålla sig med längre.

Han berättade att snart 800 000 personer har skivit på namninsamlingen för lägre bensinskatt. 800 000! Det är inte illa.

I varje annan fråga skulle detta vara en unik folkstorm som präglade hela den politiska debatten. Men av någon outgrundlig anledning har politiker över hela linjen – möjligen med undantag för kd – numera beröringsskräck inför bilistopinionen.

Skälet är inte att Bensinskatteupproret skulle ha vettlösa krav. Ett av dem är att man ska avskaffa momsen på bensinskatten. Vem kan vara emot det?

Pär Nuder orkar inte ens hitta tid för att ta emot – de 800 000 – underskrifterna. Han äter glass med miljöpartiet i stället.

Hur länge ska denna väldiga klyfta mellan folklig opinion och makthavarnas nonchanlans kunna bestå!?