PJ Anders Linder
Grundlagen förbjuder våra politiska makthavare att påverka vad medierna skriver och sänder. Som ansvarig utgivare kan man bli åtalad i efterhand, men censur är förbjudet. Medierna publicerar på eget ansvar.
Nu visar det sig, enligt tidningen Riksdag & Departement, att Laila Freivalds UD inte bara har brutit mot denna princip – det gäller publicering av Muhammedkarikatyrer på internet – utan även att Laila Freivalds själv varit medveten om att kontakterna skulle tas, och att hon inte sagt sanningen om sin inblandning i historien.
UD säger sig ”bara” ha velat informera om säkerhetsläge och hot, men det är klart att den ”informationen” knappast kändes neutral hos mottagaren.
Det är en sak att säkerhetspolisen på eget initiativ tar kontakt med en tidning och berättar om en hotbild, även om det också måste göras på ett mycket grannlaga sätt. Men att regeringen – Sveriges politiska ledning – manar fristående aktörer till självcensur är inte bara otillåtet utan ytterst olyckligt.
Vi hade behövt en statsledning som stod upp på ett glasklart sätt för yttrandefriheten. Inte en som försöker lägga locket på.
Det har sedan länge funnits goda skäl för Laila Freivalds att ta ett nytt steg i karriären. Nu har de skälen blivit ännu mycket starkare. Hon är olämplig att inneha jobbet som utrikesminister och bör snarast lämna in sin avskedsansökan.