Finns kraften till klarspråk om antisemitismen?

Antisemitismen i Sverige måste tas på allvar och bemötas. Det visar undersökningen från Brå/Forum för levande historia som publiceras i dag. I vårt land finns en mer gynnsam jordmån för antisemitiska budskap än vad man hade kunnat vänta sig.

Inte minst skolan har en viktig uppgift. Dels i att främja kunskap om antisemitismens rötter och följder, dels i att uppmärksamma och hantera antisemitiska signaler i elevernas miljjö i dag.

En stark och viktig signal i materialet är att 40 procent – nästan hälften – av dem i Sverige som kategoriserar sig själva som muslimer har antisemitiska åsikter. Detta att jämföra med fem procent i befolkningen som helhet. Här finns en fördomsfullhetens kultur som måste möta motbilder, och det inte minst i grundskola och gymnasium. Hur väl sköter skolan den uppgiften? Har Skolverket undersökt saken?

Men även det politiska och opinionsbildande Sverige har anledning att skärpa sig. Har reaktionerna varit tillräckligt tydliga och konsekventa nu när Irans president förnekar Förintelsen? Vad säger svenska makthavare – och medier – om vardagsantisemitismen i Mellanöstern?

Det må vara värre med antisemitismen på andra håll än i Sverige, men det är inget skäl till självbelåtenhet.